Annons
”Skriv in naturens rättigheter i regeringsformen”
Kvinna i röda kläder

Teysir Subhi är partiledare och riksdagskandidat för Feministiskt Initiativ. Foto: Ida Nystrom

Debatt

”Skriv in naturens rättigheter i regeringsformen”

Feministiskt Initiativ vill sätta stopp för nya gruvor i Sverige och upphäva beslutet om en gruva i Gállok. I stället bör mer resurser läggas på återvinning av mineraler och metaller, skriver partiledare Teysir Subhi.

Tänk dig att du får ett ton järnmalm. Inte bara du, utan alla i din familj får ett ton järnmalm var, och alla invånare i Sverige. Ja, faktiskt alla människor i hela EU får varsitt ton järnmalm.

Så mycket järnmalm, och långt mycket mer än så, 575 miljoner ton, beräknas det finnas i den planerade gruvan i Gállok/Kallak. Den gruva som regeringen för några månader sedan beviljade bearbetningskoncession.

Det är ogreppbara mängder. Och om gruvan öppnar kommer såren i naturen bli brutala och oåterkalleliga.

Gállok är inte den enda gruvan som planeras att öppna i Sverige framöver. Flera av platserna ligger i samebyars renskötselområden.

Renskötsel klassas som ett riksintresse. Sverige ska enligt bindande konventioner inom Europarådet och FN skydda samernas kultur, men dessa intressen och konventioner verkar spela liten roll för svenska politiker.

År 2020 kritiserade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige skarpt för att den planerade gruvan i Rönnbäcken skadade renskötseln. När det gäller Gállok ställde regeringen ”unika krav” för beviljandet, bland annat att området efter att driften upphört ska återställas.

Forskare menar att det inte är sannolikt att området kan återställas. Inte heller Naturvårdsverket, Boliden eller myndigheten SGU känner till ett enda exempel på att det har skett.

Sverige är i praktiken ett skatteparadis för gruvbolag. Mineralavgiften är absurt låg. Endast 0,5 promille av värdet ska betalas till staten och 1,5 promille till markägare.

Det ökar risken för att lycksökande aktörer håvar in intäkterna, drar härifrån och låter staten bekosta sanering efteråt. Feministiskt initiativ (Fi) vill i stället helt ha ett stopp för nya gruvor och att regeringens beslut om gruvprojektet i Gállok upphävs.

De nämnda gruvorna är några exempel på vad som kan kallas grön kolonialism. Mineraler används för att ställa om från fossilberoende till en elektrifierad värld, bland annat till batterier i exempelvis elbilar, men Fi menar att mer konsumtion och produktion inte kan bromsa klimatkrisen.

Tillväxt i det oändliga är inte möjlig på en ändlig planet, inte ens om tillväxten kallas ”grön” eller ”hållbar”. Elektrifiering behövs, men Fi förespråkar framför allt nerväxt och att vi minskar vår energiförbrukning och övriga konsumtion.

Vi vill att det satsas betydligt mer på återvinning, återbruk av mineraler och metaller och att planerat åldrande för produkter förbjuds.

Nationalparker i Sverige är i dagsläget skyddade mot gruvdrift. Fi vill att det även ska gälla områden som har ett särskilt värde utifrån vattenresurser, rennäring, turism och urfolks fortlevnad.

80 procent av jordens biologiska mångfald finns i områden där urfolk traditionellt lever, och artutrotningen är ännu en av de pågående kriserna. Den drivs på av att dessa områden ofta är drabbade av skogsskövling, gruvdrift och annan exploatering.

Det är områden där gruvor medför kraftiga föroreningar av vatten och mark långt bortom själva gruvområdet. I snitt mördas fyra mark- och miljöförsvarare – framför allt urfolk – varje dag runtom i världen.

På ett antal platser i världen har politiska beslut fattats om att ge naturen juridiska rättigheter. I Ecuador ingår det sedan 15 år i grundlagen, och i andra länder har enskilda floder eller andra områden fått status som juridisk person eller annat särskilt skydd.

Fi vill att naturens rättigheter skrivs in även i den svenska regeringsformen för att stärka skyddet mot exploatering och artutrotning, och att Sverige driver på för att ekocid blir ett brott som den internationella brottmålsdomstolen kan väcka åtal för.

Naturen har ett mycket större värde i sig själv än den har ekonomiskt för oss människor. Det är det egenvärdet som måste vara det väsentliga.

Teysir Subhi, partiledare och riksdagskandidat, Feministiskt initiativ

Läs också Sveriges Naturs serie med riksdagspartiernas debattinlägg om miljöpolitiken inför valet:

”Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk” (S)
”Naturskyddsföreningens förslag minskar möjlighet till omställning” (KD)
”Vi har inte råd att vänta med klimatinvesteringar” (V)
”Liberalernas miljöpolitik har gett resultat” (L)
”Obegripligt att sju partier i riksdagen vill försvaga klimatpolitiken” (MP)
”Det går att förbättra miljön i våra hav” (C)
”Skyttegravskriget mellan kraftslagen måste få ett slut” (M)
”Socialdemokraternas föregångslandspolitik måste få ett slut” (SD

Och Klimatalliansens debattinlägg:

”Klimatalliansen kan inte vänta längre”