Annons
Regeringen beviljar gruvbrytning i Kallak
skog i vinterlandskap

Det planerade gruvområdet är viktigt för renarnas vinterbete. Foto: Erik Abel

Regeringen beviljar gruvbrytning i Kallak

Regeringen har beviljat bearbetningstillstånd för det omstridda gruvprojektet i Kallak. Nu kvarstår ytterligare en rad tillståndsprövningar innan gruvbrytningen kan påbörjas, men Jonas Rudberg, gruvsakkunnig på Naturskyddsföreningen tror att det blir svårt att stoppa gruvan nu.

Efter mer än fyra års väntan meddelade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson tisdagen den 22 mars att regeringen beslutade sig för att bevilja företaget Jokkmokk Iron Mines AB bearbetningskoncession för Kallak K nr 1, i Jokkmokks kommun. I korthet en koncession för en järnmalmsgruva i Kallak, eller Gállok på samiska.

Läs också: Långt reportage från Kallak

Beslutet var inte oväntat. Redan i januari i år sa Karl-Petter Thorwaldsson i en intervju med Sveriges Natur att ”det nästan är en moralisk skyldighet att öppna nya gruvor.” Han sa också att Sverige behöver få fram fler mineraler för att genomföra den gröna omställning som krävs för att uppnå klimatmålen 2045, något han också upprepade under presskonferensen när beslutet tillkännagavs.

Bearbetningskoncessionen ger företaget Jokkmokk Iron Mines AB, dotterbolag till Beowulf Mining, rätt att utvinna mineraler i det område som utgör Kallak K nr 1. Den lokala rennäringen som talat emot koncessionen har fått ge vika, men regeringen har ställt vissa villkor gentemot företaget för att rennäringen ska kunna ”fortleva som en del av den levande samiska kulturen.”

Slår hårt mot rennäring

Flera företrädare för samebyarna i Kallok, som Sveriges natur talat med, anser att en gruva kommer slå hårt mot inte bara rennäringen utan även den samiska kulturen och den skyddade naturen i området. Även Naturskyddsföreningen är kritisk.

– Regeringens beslut är förödande för både rennäringen och den känsliga naturen i området. Att säga ja till en järnmalmsgruva i detta område är helt enkelt oansvarigt. Många tunga svenska och internationella instanser har pekat på de stora riskerna, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett uttalande.

Gruvan har också kritiserats av bland andra länsstyrelsen i Norrbotten, FN-organet Unesco, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, SSR, Svenska kyrkan, Civil Rights Defenders, Fridays for future och flera andra miljöorganisationer. Näringsministern underströk också att det är långt ifrån klart att gruvbrytningen blir av eftersom ytterligare tillstånd kommer krävas.

Svårt stoppa en gruva

Jonas Rudberg, som är sakkunnig för gruvor på Naturskyddsföreningen tror ändå att det till slut blir en gruva.

– Det är svårt att stoppa en gruva som har en bearbetningskoncession. Det är en viktig tröskel och om gruvbolaget kommit över den har de kommit väldigt långt.

Nu måste Jokkmokk Iron Mines AB söka om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen och mark- och bygglov hos kommunen. Dessa tillstånd har sällan lett till att en gruva stoppas i Sverige, menar Jonas Rudberg.

Ansvaret för bearbetningskoncession ligger normalt hos Bergstaten som är en del av SGU. Det är också Bergsstaten som först ger undersökningstillstånd, vilket är ett första krav innan en bearbetningskoncession kan sökas. Att ärendet om Kallak hamnade hos regeringen beror på att länsstyrelsen i Norrbotten först sa nej, varför regeringen kan fälla avgörandet.

Lått få tillstånd

Sveriges Natur har bett Jonas Rudberg förklara en del av processen kring hur en gruva blir till.

Är det lätt är det att få tillstånd att anlägga en gruva i Sverige, i jämförelse med andra länder?

– Det lätt att få tillstånd att söka efter mineraler, men det är inte att anlägga gruvor. Om man vill leta efter mineraler ansöker man om undersökningstillstånd. Det betyder att man har ensamrätt att leta fyndigheter under en viss begränsad tid på ett visst begränsat område. Då får ingen annan leta där. Själva verksamheten kallas prospektering. I de allra flesta fall får man undersökningstillstånd, med undantag för nationalparker.

Vad sker när ett bolag fått undersökningstillstånd?

– När man har gjort en undersökning och funnit fyndigheter är nästa steg att få en bearbetningskoncession. Då har man rätt att utvinna malmen, men det är få processer som leder till bearbetningskoncession. Just nu finns det cirka 600 giltiga undersökningstillstånd, men bara tolv gruvor i Sverige.

Varför hamnar vissa ärenden hos regeringen?

– Malmtillgångar krockar ofta med både naturvärden och med sociala värden. De flesta malmförekomster finns i norra Sverige där samerna bedriver renskötsel, och höga naturvärden går till spillo om man startar en gruva. Bergsstaten är huvudansvarig för både undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. För bearbetningskoncessionen involveras även Länsstyrelsen. De har en viktig roll, och om de säger nej till gruvansökningen skjuts ärendet upp till regeringen.

Hur kommer det sig att beslutet om gruvan i Kallak tagit så lång tid?

– Kallak har legat hos regeringen två gånger. Först sa länsstyrelsen i Norrbotten nej, men regeringen tyckte att länsstyrelsen inte hade utrett de samhällsekonomiska konsekvenserna ordentligt. Länsstyrelsen gjorde en ny utredning, men kom återigen fram till ett nej. Därefter hamnade ärendet på regeringens bord igen. Det var ungefär fem år sedan.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter