Sveriges största miljö- och naturtidning – påläst och passionerad sedan 1910
Personligt skrivet och starka åsikter
I skogsdebatten ställs ofta miljö mot ekonomi, men det blir allt tydligare hur missvisande den bilden är. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.
Sveriges Natur startar podd, men regeringen fortsätter att ducka tidningens ansvarsutkrävande intervjuer. Chefredaktör Erik Halkjaer minns den förra mandatperioden och fortsätter jakten.
Kanske var det något ursprungligt Tomas Bannerhed kom i kontakt med den där uppländska majkvällen, en påminnelse om att världen fanns långt innan vi människor utnämnde oss till herrar över jorden.
Var är moralkompassen bland Naturskyddsföreningens styrelsemedlemmar? Det frågar sig Barbro Carlberg, länsförbundsordförande i Naturskyddsföreningen Östergötland.
Tiden har hunnit i kapp Elin Wägners tankar om naturens rättigheter och naturbaserade lösningar på samhällsproblemen. Det menar biologen Josefine Gustafsson i sin essä.
Naturskyddsföreningens förslag om en skogsfond är bra, men missar effekterna av ekonomiska incitament. Det skriver författaren och nationalekonomen Stefan de Vylder.
Av de stora träd som i dag syns i innerstaden är många över 100 år gamla. Alléerna måste för den svunna stockholmaren mer ha framstått som en idé än någonting konkret, knappast världsligt. Annat är det i dag.
Heléne Fritzon (S) vill att klimatministern lever upp till sitt tidigare löfte och lämnar sin post.
Sveriges Natur blivit tunnare. Bakgrunden är ekonomiska besparingar och ett mindre redaktionellt lag, skriver Sveriges Naturs chefredaktör Erik Halkjaer.
Trots ett starkt stöd för klimat- och miljöpolitik har frågorna hamnat i skymundan. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.
På 1800-talet upptäcktes biokol i Amazonas. Forskare har senare konstaterat att vi kan lära mycket av urfolkens odlingsmetoder och att biokol inte bara handlar om hållbar matproduktion, skriver Dan Rosenholm.
Klimatomställningen är inte bara en miljöfråga, den är en arbetsmarknadsfråga, skriver Johan Sjölander och Bengt Rolfer för Tankesmedjan Tiden.
En ökad utvinning av uran innebär alltför stora risker för miljön. Det är det inte värt, skriver Gösta Hedlund och Karl Fröberg från Centerpartiet i Hallsbergs kommun.
Slutet av året är köphetsens högtider. Vi blir pressade att konsumera allt mer samtidigt som efterfrågan långt överstiger naturens resurser.
Frilansreporter Adam Karls Johansson minns ett av sina mest sensationella fågelkryss, men sörjer nu fjällugglans utdöende i Sverige.
Omställningen har kidnappats av regeringar och företag i det globala nord. På klimatmötet COP30 är dags att befria begreppet.
Synen att tåget är en strulpelle som aldrig kommer i tid och kostar långt mer än flyget är ofta överdriven. Det är dags att tänka om.
Chefredaktör Erik Halkjaer drar en skröna om en dans kring en liten modulär reaktor som aldrig funnits. Kommer den ens att byggas?
Om varför Sverige, som är känt för att värna natur och jämlikhet, också har blivit ett av av världens mest ”framgångsrika” när det gäller skövling av skog och mark.
Det är hög tid att vi ställer oss frågan varför vi fortsätter tillåta att arter dör ut.
Det finns gott om exempel på hur politiken ger efter för fossillobbyism och lägre miljökrav.
Israels blockad och brutala bombningar av Gaza innebär en omfattande humanitär katastrof.
Svenska kyrkan ska gå före i klimatomställningen, ta ett större ansvar för ekolo…
Det är en växt som slagit rot mot alla odds, vars art måste bestämmas så att vi kan skriva dess namn på en avbruten glasspinne.