Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

”Skriv in naturens rättigheter i regeringsformen”

Debatt Feministiskt Initiativ vill sätta stopp för nya gruvor i Sverige och upphäva beslutet om en gruva i Gállok. I stället bör mer resurser läggas på återvinning av mineraler och metaller, skriver partiledare Teysir Subhi.

Naturskyddsföreningen vill pröva Kallakgruvan

Både den mest berörda samebyn, Jåhkågasska, och Naturskyddsföreningen ansöker om rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen av regeringens beslut att gå vidare med det kontroversiella gruvprojektet i Kallak/Gállok.

Striden om gruvan i Kallak

Gruvplanerna i Kallak ställer frågorna om urfolksrättigheter och miljöpåverkan på sin spets. För redan pressade samebyar blir det en exploatering för mycket. Sveriges Natur besökte Jokkmokk kort innan regeringen sade ja till att gå vidare. ”Den dag gruvan kom på tal blev vi de stora förlorarna”, säger Mikael Kuhmunen i Sirges sameby.

Regeringen beviljar gruvbrytning i Kallak

Regeringen har beviljat bearbetningstillstånd för det omstridda gruvprojektet i Kallak. Nu kvarstår ytterligare en rad tillståndsprövningar innan gruvbrytningen kan påbörjas, men Jonas Rudberg, gruvsakkunnig på Naturskyddsföreningen tror att det blir svårt att stoppa gruvan nu.

Hon tar strid mot gruvan

Batteriboomen i norr har väckt gruvplanerna i Rönnbäck på nytt. Marie Persson Njajta kallar det grön kolonialism.

Näringsministern ser stort behov av fler gruvor i Sverige

Att näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson gillar gruvor är numer välkänt, sedan han öppet deklarerat detta bara dagar efter att han tillträtt sin post i regeringen. Till Sveriges Natur säger han att Sverige kommer behöva många fler gruvor än i dag, men kanske inte hundratals.

Kolet – en fråga om liv och död

Ökad efterfrågan från Kina och inhemska subventioner av kolbriketter har lett till en gruvboom i Mongoliet. Kolet värmer huvudstaden Ulan Bator när kylan går ned långt under nollstrecket på vintern.

Skattebetalarnas rekordnota för gruvboomen

706 miljoner kronor. Så mycket måste skattebetalarna betala för att sanera giftigt avfall efter de senaste årens konkurser i gruvnäringen. Det visar den sammanställning som Sveriges Natur har gjort med hjälp av siffror från Naturvårdsverket. Samtidigt saknas det fortfarande lagar som hindrar att skattebetalarna även fortsättningsvis får bekosta gruvbolagens saneringar, enligt en statlig utredning.

Fossilfritt leder till gruvboom

Resan mot ett fossilfritt samhälle har lett till en ny gruvboom. Att blunda för problemen kan bli katastrofalt, skriver Arne Müller i nya boken Elbilen och jakten på metallerna (Ord och visor).