”Socialdemokraternas föregångslandspolitik måste få ett slut”

Svensk klimat- och miljöpolitik har allt för länge byggt på premissen att Sverige ska gå före och besluta om betydligt större utsläppsminskningar än andra länder. Tanken bakom detta är att Sverige på så sätt ska kunna påverka andra länder att gå i samma riktning, enlig Socialdemokraterna.

Problemet med den här strategin är att det inte finns något som tyder på att den fungerar. Det finns ingen forskning på området, som stödjer att föregångspolitiken på något sätt bidrar till minskade utsläpp.

Låt oss ur miljösynpunkt slå fast det faktum som Socialdemokraterna inte vill kännas vid. Sveriges nettoutsläpp är endast 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sveriges territoriella utsläpp (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) är 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020, enligt Naturvårdsverkets officiella statistik. Detta ska ställas mot det sammantagna upptaget (upptag av koldioxid) inom markanvändningssektorn om cirka 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020.

Det ger sålunda ett nettoutsläpp från Sverige motsvarande just 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket i sin tur ska ställas mot de totala globala växthusgasutsläppen om cirka 59 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Sverige kan därför omöjligen ha en direkt och avgörande påverkan på klimatet eller den globala miljön.

Regeringen har uppenbart förlorat sig i miljöpartistisk retorik och ser inte ens hur de mest basala behoven i ett samhälle fungerar. Regeringen fortsätter att hävda att Sverige ska gå före med exempelvis en reduktionsplikt på över 30 procent samtidigt som kraven från EU vad gäller inbladning av biodrivmedel redan var uppnådda innan reduktionsplikten infördes.

Med drivmedelspriser som fortsatt ligger på en unikt hög nivå och lägger en strypsnara på svenskt näringsliv och medborgare framstår regeringens inriktning som oerhört provocerande. Sverigedemokraterna har ända sedan reduktionspliktens införande framhållit att reduktionsplikten gör bränslet dyrare utan att det blir någon större skillnad för miljön samt att reduktionsplikten riskerar försämra konkurrensmöjligheterna för svenskt näringsliv likväl som att den slå hårt mot framför allt alla de som bor utanför storstäderna.

Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.

Studier visar att utsläppsminskningar i Sverige är betydligt mindre kostnadseffektiva jämfört med motsvarande minskningar i utvecklingsländer. Detta gäller särskilt energifrågor och utvinning eftersom många utvecklingsländer fortfarande förlitar sig på kolkraft och ökar sin förbrukning i takt med att befolkning och välstånd ökar.

Sverigedemokraterna vill därför anta en målsättning om att minst 10 procent av det bilaterala biståndet används inom området miljö, klimat och energi.

Föregångslandspolitiken måste få ett slut. Klimatfrågorna är globala, inte lokala och ska hanteras därefter.

Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (SD)