Vinnare av Tidskriftspriset 2022 – ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS
Vinnare av Publishingpriset 2022 – Medlemstidning – Individ

Vilda djur minskar med nära 70 procent

Giraffen är en av arterna vars livsmiljöer försvinner i rasande takt. Sedan mitten på 80-talet har bestånden halverats. Foto: Getty Images

Vilda djur minskar med nära 70 procent

Sedan 1970 har bestånden av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur i snitt minskat med 69 procent. Klimatförändringar och förstörda livsmiljöer till följd av jord- och skogsbruk är några av orsakerna, visar WWF:s Living Planet Report.

I Living Planet Report 2022 har WWF undersökt närmare 32 000 populationer av ryggradsdjur. Resultaten är allvarliga. Det genomsnittliga beståndet har minskat med två tredjedelar på 50 år.

Trenden är tydligast i tropikerna. I Central- och Sydamerika har populationerna i snitt gått ned med hela 94 procent.

– En så kraftigt minskning som vi ser i år visar att det är något allvarligt som händer med våra ekosystem. Det är nästan svårt att ta in, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.

I Europa är den genomsnittliga minskningen 18 procent och utvecklingen har gått åt fel håll sedan 2010. Som Sveriges Natur tidigare rapporterat är trenden positiv för vissa arter, men helhetsbilden över Europas biologiska mångfald är fortfarande mörk.

”Ingen art går säker”

Värst drabbade globalt sett är sötvattensystem med floder och sjöar. Där lever många fiskar och groddjur, vars bestånd nu har decimerats med 83 procent. Även skogslandskapen beskrivs som hårt ansatta.

Rapporten listar fem stora orsaker till den kraftiga populationsnedgången: förändrad markanvändning, jakt och fiske, föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar. Nytt med årets rapport är att klimatet synliggörs som en allt tydligare drivkraft i utarmandet av biologisk mångfald.

– Vi ser alla tecken på att vi är på väg in i ett sjätte massutdöende. Förr kunde man prata om att enskilda arter var hotade och särskilt känsliga, men det är inte det vi talar om nu. Ingen art går säker, säger Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Vill se globalt avtal

För att vända trenden behövs fler naturvårdsinsatser. Det handlar bland annat om att skapa korridorer mellan skyddade områden. Idag är många skyddade områden, både på land och till havs, fragmentiserade öar. Att återskapa sammanhängande ekosystem är en av de mest effektiva åtgärderna för att skydda biodiversiteten, visar forskning.

Men det räcker inte bara med att skydda och återskapa livsmiljöer. Rapporten konstaterar också att det behövs helomställning av hur vi lever och konsumerar för att minska trycket på naturen.

– Vi måste ta tag i grundorsakerna bakom förlusten av biologisk mångfald. Globalt lever vi som att vi hade 1,75 jordklot, och så kan vi så klart inte fortsätta, säger Åsa Ranung, policyexpert på WWF.

Rapporten släpps bara månader innan toppmötet om biologisk mångfald i Montreal. Förhandlingarna, som går under benämningen COP15, har skjutits upp flera gånger på grund av coronapandemin och kriget i Ryssland. WWF hoppas att världens länder ska enas om ett globalt mål för biologisk mångfald, likt Parisavtalet.

WWF:s Living Planet Report släpps vartannat år. Varje år uppdateras mätmetoder och data med fler arter och populationer, så årets rapport är inte jämförbar med tidigare års.

Läs mer om:

Mycket på spel på toppmöte om biologisk mångfald
Vart femte kalhygge var gammal skog
Regeringen halverar miljöbudgeten
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram