Återskapade våtmarker gynnar fågelliv
Att återställa våtmarker kan öka antalet fåglar med upp till 160 procent. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Att återställa våtmarker kan öka antalet fåglar med upp till 160 procent. Det visar ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Mindre vägar landet över kan betyda mycket för hotade pollinerare. Sveriges Natur har besökt en vägsamfällighet som går före med att satsa på surret.
Falsterbo fungerar som en tratt som samlar miljontals fåglar på höstflytt. Och fågelskådare från hela världen.
– Kombinationen av rovfåglar och småfåglar är unik, säger holländaren Piet Peijers, som kommit till Sveriges sydvästspets varje höst i över 40 år.
I skogarna kring Stjärnsund i Dalarna ställs äganderätt mot ideella insatser för att skydda gammelskogens hotade arter. Den lokala skogsgruppen har stoppat avverkningsplaner i ett 20-tal skogar – något som mötts med priser såväl som skällsord.
Fler och fler bostadsbolag och parkförvaltningar plockar upp lien. Den kan förvandla gröna gräsremsor till blommande, surrande oaser – särskilt i händerna på slåtterkunniga, som det kan finnas oväntat många av, visade det sig under en slåtterdag i Borås.
En majoritet av riksdagspartierna vill ge skogsägarna större frihet. Ett återkommande argument är att en mångfald av ägare ger mångfald i brukandet, men mer än 90 procent av avverkningarna på privata skogsägares marker görs av ett fåtal entreprenörer. Ökad frihet innebär inte nödvändigtvis mer mångfald.
Även en liten trädgård kan bidra positivt till miljö och natur. Ronny Fritsche ifrågasatte normerna i sin radhusträdgård och skapade en oas för biologisk mångfald.
Ge skogsägarna betalt för ekosystemtjänster och inför en avverkningsavgift som främjar naturnära skogsbruk. Det är två av många förslag i en rapport om uthålligt skogsbruk som Naturskyddsföreningen lanserar i dag.
Henrik Ekmans nya bok skildrar 60 år av svensk miljöhistoria och landar i en försiktig optimism – så länge vi håller stövlarna leriga.