Nominerad till Årets Tidskrift 2022 och Publishingpriset 2022

Fågelflytten tar fart i Falsterbo

Fågelflytten tar fart i Falsterbo

Falsterbo fungerar som en tratt som samlar miljontals fåglar på höstflytt. Och fågelskådare från hela världen.

– Kombinationen av rovfåglar och småfåglar är unik, säger holländaren Piet Peijers, som kommit till Sveriges sydvästspets varje höst i över 40 år.

Språnget över Öresund kräver både mod och goda vindar. Många småfåglar tvekar och rastar i Falsterbos fyrträdgård, en lummig oas som sticker upp över strandängarna, sanddynerna och golfbanan.

Här finns fågelstationen där man fångar och ringmärker fåglar – sedan 1980 med standardiserade metoder för att kunna följa trenderna.

Sophie Ehnbom vittjar ett av fyrträdgårdens 20 nät.

– Nu är det mest kortdistansflyttare som kommer, på väg till Västeuropa eller Medelhavsområdet. De som ska ända ned till tropiska Afrika har redan lämnat oss, säger fågelexperten P-G Bentz.

Sedan 15 år tillbaka guidar han små och stora besökare från augusti till oktober.

Den här oktobermorgonen bjuder på sol, milda vindar och spegelblankt hav. Kanske kan dagen bli lika fin som den före, då luften fylldes av bofink och bergfink. Sträckräknarna ute på Nabben längst i söder kunde räkna in 574 000, den näst högsta dagssiffran någonsin.

P-G Bentz tar försiktigt upp en liten fågel med orangeröd haklapp ur påsen från fågelstationen. Nästan 800 rödhakar märktes under dagen.

Flockar med starar, råkor, ringduvor och sånglärkor passerar på sträck över oss. I en liten lagun simmar en smådopping.

– Totalt räknar man med att 500 miljoner flyttfåglar lämnar den skandinaviska halvön varje år, de flesta med sydvästlig riktning. Tyvärr är det bara 25 procent som flyger på dagen och kan räknas.

Fåglarna följer kusten söderut och hamnar till slut här där landet slutar, med Öresund i väster och Östersjön i söder. P-G Bentz pekar ut flyttriktningen: Stevns klint på andra sidan sundet innebär 2,5 mil över öppet hav, Möns klint längre söderut det dubbla.

Dimman betydde avbrott i sträckskådningen för holländarna på Nabben.

Många småfåglar blir fångade av nordvästliga vindar och drivs längre söderut. Ringmärkta kungsfåglar har hittats på färjorna mellan Trelleborg och Sassnitz.

Kungsfågeln är minstingen, väger inte mer än fem gram.

– För de flesta flyttfåglar är nordostliga vindar bäst, de ger extra skjuts. För skådarna gäller det motsatta. Vid svag eller måttlig sydvästlig vind flyger fåglarna lägre och blir lättare att se. De hittar det luftlager som sparar mest energi.

P-G Bentz lyssnar hela tiden in omgivningen och identifierar läten medan vi söker med kikarna: pungmesens höga pip, sävsparvens korta ts ts, bergfinkens bräkande pii-pii, korsnäbbens tititi och järnsparvens distinkta zzz.  En sparvhök glidflyger in från sandrevet Måkläppen; småfåglarnas skräck, den enda av rovfåglarna som finns här under hela flyttsäsongen.

– Den är ett undantag, också för att den jagar här. De flesta rovfåglar är inställda på flytten och har redan ätit det de ska.

Populär närkontakt

En ringmärkare kommer ut från stationen med mörka påsar med nymärkta fåglar, redo att släppas. Närkontakten är populär vid guidningarna.

Närkontakt med rödhake.

– Små barn älskar att se glimten i ögat på en blåmes eller rödhake, säger P-G Bentz.

Han tar försiktigt upp en liten fågel med lysande orangeröd haklapp. Tack vare återfynd av ringmärkta rödhakar på våren vet man att många som passerar Falsterbo har sitt ursprung i norra Sverige och Finland. Nu är de på väg mot sydvästra Europa.

– De är oerhört målmedvetna under flytten, kan flyga 10-30 mil på en natt.

I nästa påse finns en ännu mindre fågel: gärdsmyg, eller, med de danska barnens favoritsmeknamn: den flyvende frikadell (flygande köttbullen).

– Näpen liten sak, ungefär en tredjedel huvud, lite rund kropp. Ganska otroligt att tänka sig att den här lilla vingen ska bära ända ned till Frankrike.

I sista påsen finns Sveriges minsting, kungsfågeln, som väger under fem gram. Tuff är den ändå och hugger efter P-G Bentz fingrar med sin lilla pincettnäbb, anpassad för insektsfångst. Orange fjädrar på huvudet skvallrar om att det är en hane, honorna har bara gula. De spetsiga stjärtpennorna visar att det är en ungfågel, som många småfåglar som märks här.

Gärdsmyg, ”den flyvende frikadell”.

Få kommer tillbaka, dödligheten första året är hög, men för dem som klarat det ser framtiden bättre ut.

Sikten utåt sundet minskar och plötsligt sveper dimman in. Mardrömsväder för sträckräknarna på Nabben, men också ett avbrott som ger chans till en pratstund.

– Typiskt i oktober när det börjar bli kall luft och svag vind. Dimman kan ligga flera timmar, säger Mattias Ullman som ansvarar för räkningen.

Uppdraget är speciellt, med tidiga morgnar och fokuserat arbete sju dagar i veckan från augusti till sent i november. Det kan verka omöjligt att räkna in en halv miljon bofinkar på en dag.

– Men är man van räknare är det inte så himla svårt. Just med bofink räknar vi noggrant i fem minuter och extrapolerar till 30 minuter. Efter 25 minuter gör man om det.

Den här morgonen har han och kollegan David Erterius bland annat räknat närmare 18 000 ringduvor, ett tusental skogsduvor, ett fyrtiotal trädlärkor och två bivråkar.

– Förmodligen de sista bivråkarna som lämnar landet. Vissa rovfågelarter är redan borta.

Mattias Ullman räknar fågelsträcket varje dag från augusti till november.

Just nu är röd glada och ormvråk vanligast. Kommer solen tillbaka kan tusentals sträcka ut över sundet.

Det är inte bara antal som räknas. Nils Kjellén som höll i räkningarna fram till 2020 införde också åldersbestämning. Det ger ett mått på hur bra häckningen gått.

Målet är att förstå långsiktiga trender för de 170 arter som ingår i räkningen: decennier snarare än år. I de flesta fall är tendensen faktiskt ökande. Bland arter som minskar märks till exempel kråka, fältpiplärka, ortolansparv och ejder.

– Allmänt sett ökar kortflyttare medan långflyttarna som ska övervintra söder om Sahara har det svårare, säger Nils Kjellén.

Rovfågelarterna minskade under senare delen av 1900-talet.

– Men de flesta har hämtat sig igen, i första hand på grund av mindre giftbelastning och jakttryck, säger Nils Kjellén.

Mest ökar den röda gladan. I början av 1970-talet räknades inte fler än ett 50-tal fåglar per säsong, nu passerar ungefär 4 000 Falsterbo varje höst.

– Falsterbo är en av världens bästa hotspots för att se fågelflytt, säger Piet Peijers från Groningen.

Fjällvråk och blå kärrhök, med gnagare i norr på menyn, minskar. Och bivråk, kanske för att regnskogarna faller i Afrika dit de är på väg. Arten har minskat kraftigt sedan 1970-talet men de senaste 15 åren har antalen varit stabila.

Skådargänget runt vindskyddet på Nabben består mest av nederländare.

– Många åker hit för att se ovanliga fåglar, men för oss är den stora mängden det mest fascinerande, säger Alex Huizinga.

Piet Peijers från Groningen har kommit varje höst sedan tidigt 1980-tal. Nu när han har gått i pension är han och hustrun här i över två månader.

– Falsterbo är en av världens bästa hotspots för att se fågelflytt, bättre än Mexiko, Gibraltar och Bosporen. Kombinationen av rovfåglar och småfåglar är unik.

Han brukar vara på plats redan en halvtimme före soluppgången, för atmosfären och för att se favoritfåglarna ugglor. Men gårdagens bofinksinvasion toppar allt han varit med om hittills.

Ringmärkning på högvarv

Dimman hindrar sträckräkningen, men i fyrträdgården går ringmärkningen på högvarv. De 20 näten töms varje halvtimme.

– Vi är redan uppe i över tusen fåglar i dag, mest rödhakar. Det kommer att bli årets bästa dag hittills, säger Sophie Ehnbom som leder arbetet.

Att följa förändring är det som gör jobbet spännande, tycker Sophie Ehnbom.

Hon lirkar loss en kungsfågel ur nätet. Som van ringmärkare håller hon i benen ovanför leden.

– Benen är otroligt tunna men vi jobbar snabbt och håller man så här flaxar den inte. Det är som att de fattar att de sitter fast och blir ganska coola.

Arterna sorteras i olika påsar. För att resultaten ska bli jämförbara följs samma procedurer dag för dag, år för år. Ringmärkning och sträckräkning ingår i miljöövervakningen.

Marc Illa släpper ut en nymärkt rödhake.

Att följa förändring är det som gör jobbet spännande, tycker Sophie. I år verkar till exempel arter som häckat tidigt ha fått problem. Ett tecken på klimatförändring är att vissa arter kommer i snitt en vecka tidigare på våren.

– Det fungerar nog ganska bra för dem som inte är så specialiserade i sitt födosök. Andra kan få problem om de missar toppen för insekterna de utvecklas tillsammans med.

Till dagens fågelanstormning har extrapersonal kallats in: tolv personer vittjar näten och tre jobbar med märkningen.

Vinglängden mäts på en blåmes.

– Tio nationaliteter finns representerade. För en europeisk biolog är det status att kunna sätta Falsterbo på sitt cv, säger P-G Bentz.

Marc Illa från Katalonien tar emot påsarna och förser fåglarna med ringar i rätt dimension. Varje individ får sitt ”personnummer”. Storlek och vikt kollas. Och fettnivå, genom att blåsa på buken så magen blottas. Huden är så tunn att det går att se hur mycket flygbränsle fågeln samlat på sig inför flytten.

Arne Hegemann,ordförande i Skånes ornitologiska förening, och ringmärkaren Amandine Doré från Frankrike fotograferar säsongens andra tornfalk.

Marc Illa kom hit första gången 2013 och fastnade direkt för platsen.

– Så fort jag kommer hem känner jag en tomhet, saknar alla fåglarna på himlen.

Det är lätt att lära sig ringmärkning, tycker han, till exempel hur man håller fåglarna. Men rovfåglar är speciella, där gäller det att ha koll på klorna.

På stationen är de flesta sparvhökar, men vi har tur när säsongens andra tornfalk kommer in för märkning under intervjun.

Det är en fantastisk känsla att möta den djupsvarta rovdjursblicken på nära håll och skärskåda vingarnas vackra mönster. Efter märkningen släpps falken strax utanför fågelstationen. Några snabba vingtag, sedan försvinner den i dimman.

Efter märkningen släpps falken strax utanför fågelstationen.

Läs mer om flyttfåglar:

Trasten talar om hopp
Drömmen om Afrika
Max flax – vårresor för fågelspaning
Artikeln publicerades i
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram