Skogsstyrelsen överklagar inte Mark- och miljööverdomstolens beslut om fjällnära skog. Det innebär att en stor del av myndighetens budget för skydd av skog kommer att gå till att ersätta markägare som nekats att avverka sin fjällnära skog.
Skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog har rätt till ersättning från staten. Det anser Mark- och miljööverdomstolen som nu har prövat fem fall. Kanske går frågan vidare till Högsta domstolen.
Regeringen skar ner Skogsstyrelsens anslag till skydd av skog med 90 miljoner förra året. På ett år har skyddet genom naturvårdsavtal minskat med 74 procent. Det ligger nu på den lägsta nivån sedan 1999.
Många biologiskt värdefulla områden kommer att avverkas, befarar Johan Åberg på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen upphör med sin registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan, trots oenighet inom styrelsen. Förslaget träder i kraft när styrelsen har utvecklat nya metoder för utredning av avverkningsärenden.
– Det är otroligt anmärkningsvärt att regeringens egen myndighet väljer att fatta ett beslut som föregriper en pågående statlig utredning som ska se över just dessa frågor, menar Malin Sahlin, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.
Skogsstyrelsens förslag att sluta registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälningar har mött massiv kritik från flera miljöorganisationer och länsstyrelser. Tidigare i höst skickades förslaget ut på remiss och nu har synpunkter samlats in hos myndigheten.
Skogsstyrelsen föreslår att registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska upphöra, något som mött kritik på flera håll.
– Det riskerar att underminera förtroendet för FSC-märkningen liksom för den svenska skogsmodellen, säger Maria Forsberg, universitetslektor på Uppsala universitet.
Skogsstyrelsen får 150 miljoner kronor extra för att kunna betala ut ersättning till skogsägare med en stor andel registrerade nyckelbiotoper. Däremot blir det ingen fortsatt inventering av nya nyckelbiotoper. Detta är en del av vårändringsbudgeten som presenteras i sin helhet nästa vecka.
Budskapet att äganderätten är under attack har förts fram under några år i skogstidningar och regionala tidningar utan särskilt mycket mothugg, enligt historiker Anna Sténs vid Umeå universitet.
Sedan skogsvårdslagen infördes 1993 har ingen dömts för brott mot paragrafen som handlar om naturhänsyn. Den är skriven på ett ovanligt sätt som gör den helt tandlös, enligt Jan Darpö, professor i miljörätt.
Många tjänstemän vågar inte uttala sig i frågan om omvänd naturvårdsgallring. Skogsfrågan har blivit infekterad. Tjänstemän vittnar om en hårdnande stämning där den som för naturvårdens talan kan få sänkt lön, eller till och med riskera jobbet.
