Räknefel bakom ökad miljöhänsyn på kalhyggen

Att miljöhänsynen på hyggen ökade starkt sedan 1998 kan ha stärkt bilden att skogscertifieringen FSC haft effekt eftersom den slog igenom i svenskt skogsbruk vid samma tid. Nu visar det sig att en del av siffrorna är helt felaktiga. FOTO: Getty Images

Räknefel bakom ökad miljöhänsyn på kalhyggen

Högstubbar, döda liggande träd och levande träd som lämnas kvar på hyggen har ökat markant sedan 1998, enligt Skogsstyrelsens tidigare statistik. Men det är bara en felräkning, den döda veden som lämnas på hyggen har inte ökat alls, säger Skogsstyrelsen nu.

Kalhyggen får inte vara helt kala. Både Skogsvårdslagen och skogsbrukets frivilliga certifiering kräver att en del träd lämnas kvar. Det är viktigt bland annat för att djur, växter och svampar ska ha större chans att överleva på hyggena. Skogsbrukare lämnar både levande träd, liggande döda träd och döda stående träd, ibland som så kallade högstubbar som är kapade halvvägs. Flera gånger under de senaste åren har Skogsstyrelsen gått ut med nyheten att den här miljöhänsynen på hyggen ökar, men nu måste myndigheten backa. Ökningen är mycket mindre än man har trott, och för vissa variabler är det ingen ökning alls, berättar Svante Claesson som är enhetschef på enheten för statistik och datainsamling på Skogsstyrelsen.

− Den gamla tidsserien visar en skarp ökning från 1998 och framåt men det beror helt och hållet på ett fel i vårt system. För vissa av variablerna finns en svag ökning men för vissa ingen ökning alls.

Fel i datasystem

Felet beror på att datasystemet där Skogsstyrelsen registrerar vad som lämnas kvar på hyggen har haft en felkoppling mellan två tabeller, så varje träd har räknats mer än en gång. I år byggde de ett nytt system och det var då de upptäckte problemet.

− Vi köpte in den här beräkningsmodellen externt 2008 så vi har haft svårt att kvalitetsgranska den, säger Svante Claesson.

När det gäller död ved som lämnas på hyggen ser den ut att öka skarpt i statistiken medan det i verkligheten inte har varit någon ökning alls. Felet i datasystemet har gjort att mängden död ved ser ut att vara dubbelt så stor som den i själva verket är mellan 1998 och 2008. Här finns en eftersläpning i siffrorna eftersom statistik över hyggeshänsyn presenteras ungefär tio år efter avverkningen, så de felaktiga siffrorna har redovisats som den mest aktuella lägesrapporten så sent som 2019.

LÄS MER: Slutar använda begreppet nyckelbiotoper efter nyår

Väldigt allvarligt fel

Naturhänsynen vid en avverkning har två delar. Den ena är ytor som lämnas och den andra är vad som lämnas på ”den kala delen” av hygget, utanför hänsynsytorna. Felet gäller den naturhänsyn som lämnats på den kala delen. Det är alltså inte hela bilden av hyggeshänsynen som har blivit fel men det är ett väldigt allvarligt fel, enligt Svante Claesson.

− Det är otroligt olyckligt att vi kan ha misslett användare av statistiken.

LÄS MER: Räknefel bakom att pengarna till våtmarker tog slut

Läs mer om skog

Kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper
Massiv kritik mot Skogsstyrelsens förslag om nyckelbiotoper
Mer skyddsvärd skog riskerar avverkning
”Debatten har blivit en ekokammare”
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Senaste nyheterna

Klimatkrisen i bokhyllan

Den tysta cancern efter Tjernobyl