Så lever djuren om vintern

Så lever djuren om vintern

Vi fryser inte, men vi svälter! Så ser livet ut för däggdjur och fåglar i vinternaturen. Snön är ett hinder för rådjuret, men underlättar för lodjuret som flyter ovanpå med sina breda tassar.

Djur fryser oftast inte ihjäl när det är kallt ute. Men de kan svälta ihjäl för att det är ont om mat, eller för att de inte kommer åt den under snön. Vintern är en bister tid för de flesta arter, många djur dör och bestånden är oftast mycket mindre när våren väl kommer än de var hösten innan.

Djuren har olika strategier för att klara vintern. Älgar och rådjur äter sig feta på hösten och bygger upp energireserver. Grävlingar och björnar skruvar ned ämnesomsättningen och går i ide. Skator, ekorrar och mårdar lägger upp förråd för vintern. Fjällräven, skogsharen och hermelinen byter till en varmare vit vinterpäls, som också ger ett bra kamouflage så länge snön ligger.

Vintertid lägger de flesta arter om diet. De får hålla till godo med det vinternaturen har att erbjuda: kvistar i stället för blad för rådjuret, kadaver istället för färskt byte för örn, mård och fjällräv, gnagare i stället för insekter eller bär för rödräven.

LÄS MER: Så sover djuren om vintern

Naturfotografen Göran Ekström fick priset ”Årets Naturfotograf 2014”. Här har han fångat nordiska däggdjur och fåglar mitt i sina vinterbestyr.

(BILDEN OVAN): Under vintern lever kungsörnen på hare, skogsfågel och kadaver som de stora rovdjuren slagit. Den trivs bäst i fjäll och orörda storskogar där det finns höga och kraftiga boträd. Arten är känslig för störningar och hotad.

Bjîrnhona i snî Pano

Björnen sover inte, den har vintervila. Kroppstemperaturen sänks bara ett par grader i den kompakta kroppen. Den kan lätt vakna även i den kallaste vinter och lämna idet för en kortare utflykt. Under hösten äter björnen upp sig och lägger på ett fettlager som ska räcka vintern igenom.

RÑv i snîfall 4

Rödräven är en riktig allätare, men på vintern står mest smågnagare och harar på menyn. Den byter till tjock-are päls inför vintern och bryr sig inte mycket om kyla.

Vinterhare 1xx

Till skillnad från fältharen blir skogsharen vit om vintern, det ger ett bra skydd när det är snö. Harens tänder är vassa som stämjärn, och knipsar enkelt av grenar och skott.

_D305550

Rådjur är dåligt anpassade till djup snö. Deras smala klövar sjunker ner och de har svårt att komma åt födan. Hårda vintrar dör många djur. Under vintern lever de främst på ljung och bärris.

fjällräv

Fjällräven är en riktig köldspecialist, de vita håren i vinterpälsen är luftfyllda för extra god isolering. Men mat kan det vara knappt om. Kadaver efter rovdjursslagna älgar och renar är en viktig vinterföda.

Skator i snîlandskap

Skator håller ihop i livslånga par, men på vintern samlas de gärna i kringstrykande flockar. De är verkliga allätare, äter även as.

Måleriska bilder

”I hans bilder framstår den jämtländska naturen lika exotisk som savannen i Serengeti. Djurbilderna är klassiska och ibland måleriska.”

Så motiverade Naturvårdsverket att Göran Ekström utsågs till årets naturfotograf 2014. Han bor i Jämtland och är naturfotograf på heltid sedan 40 år tillbaka.

– Det viktigaste är att känna sin kamera och sina marker, veta var man ska sätta sig på pass och vad olika ljud och lukter betyder.

Bilderna tar Göran Ekström gärna från ett gömsle eller med en fjärrstyrd kamera för att kunna komma nära utan att störa.

– Jägaren med bössa har nog lättare än fotografen, ska man ha bra bilder är det så mycket som ska stämma: djurets beteende, ljus och bakgrund. Det gäller att läsa av djurens signaler.

UTRUSTNING:

Nikon D700 och D800, helst normaloptik. Egenkonstruerad fjärrstyrning. Fotolampor.

LÄS MER: Så drabbas djuren av den milda vintern

Artikeln publicerades i
Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram