Annons
Så sover djuren om vintern

Så sover djuren om vintern

Det kan låta skönt att ta sig igenom årets tuffaste månader genom att sova bort dem. Men att låta kylan ta över kroppen är ett vågspel. Vintersovarna har sina knep för att överleva fram till våren.

Både igelkottar, buskmöss, hasselmöss och fladdermöss sover en nära-döden-liknande sömn under vintern. Deras kroppar blir lika kalla som omgivningen. Bara om djuren riskerar att frysa till is börjar de producera värme. Detta kallas dvala. Björnars och grävlingars sovande kallas i stället vintersömn, de sänker bara sin kroppstemperatur med några grader.

Varken dvalan eller vintersömnen varar ostört hela vintern. Alla vintervilande däggdjur vaknar upp då och då. De värmer upp kroppen, kanske bajsar eller rör lite på sig för att sedan somna om.

Små djur sover djupast

Det är ingen slump att små djur sover djupare än stora. Små djur har högre förbränning och skulle behöva lägga på sig orimligt stora fettlager för att hålla temperaturen uppe en hel vinter. Ett stort djur som en björn har också mindre hudyta i förhållande till sin vikt än till exempel en igelkott och därför tappar igelkotten värmen snabbare.

Riktigt små djur som insekter övervintrar ofta i ”diapaus” som liknar dvala. Många puppor, larver och vuxna insekter klarar minusgrader, till exempel genom antifrysämnen i kroppsvätskorna. Vissa insekter klarar till och med att frysas, tack vare små partiklar som gör att iskristallerna håller sig utanför cellerna.

Växelvarma groddjur och kräldjur sjunker också in i ett slags dvala, men vaknar inte även om de riskerar att frysa till is. De måste hitta en frostfri plats för vintern, som hål i marken eller under stenar. Vanlig groda övervintrar under vatten och tar då upp syre genom huden.

Byter bo

Igelkotten bygger sin vinterboning av hårt packade löv och torrt gräs, gärna under en buske eller en trappa. Därinne ligger den hoprullad från oktober till mars-april, även om den vaknar till ibland och faktiskt ofta byter bo någon gång under vintern. En kall vinter dör många igelkottar när det upplagrade fettet inte räcker till. Om vintern däremot är mild och igel­kotten hittar mat kan den hoppa över vinterdvalan. Så milda blir vintrarna inte i Sverige men däremot i Storbritannien, där det också finns många igelkottsälskare som sätter ut mat.

Avslöjas i sömnen

Sovmössen är kända för sin långa vintersömn. I Sverige har vi bara en art av sovmus: hasselmusen, som ligger i dvala ett drygt halvår från september-oktober till april-maj. Den långa sömnen tillbringas i hålor under stubbar och rötter, eller i fågelholkar. Även om de guldgula gnagarna ligger i sin iskalla dvala är chansen att upptäcka deras revir som störst just nu. När löven faller syns nämligen hasselmössens sommarbon, klotrunda små bollar av torrt gräs som ofta sitter i täta snår.

Seg av kylan

Om sommaren hoppar buskmusen snabbt från gren till gren med sin rekordlånga svans som roder. Men både buskmus och hasselmus är känsliga för snabba temperatur­fall. Om de blir kalla börjar de röra sig långsamt, som om de gick på svaga batterier, och kan lätt fångas med händerna. När höstkylan blir för sträng måste buskmusen skynda sig ner i någon hålighet och sjunka i dvala.

Ont om häng

När insekterna slutar att flyga om hösten finns ingenting att äta för fladdermössen (på bilden Bechsteins fladdermus). De går i dvala och kan sänka sin kroppstemperatur nästan till noll. I frostfria grottor övervintrar tusentals fladdermöss hängandes upp och ner från taket. Jordkällare är också trygga vinterplatser som håller sig ovan noll grader, men många jordkällare har försvunnit och fladdermössen har fått svårt att hitta bra hängställen. Den som har en jordkällare kan hjälpa till genom att inte täppa till alla springor.

Kollar läget

En björn väljer omsorgsfullt ut sitt ide och besöker platsen flera gånger under sommaren. Ofta är det ett utgrävt hål i en gammal myrstack eller under en rotvälta, men det kan också vara i en hålighet mellan stora stenblock. Stora hanbjörnar lägger sig ibland bara ner under en tät gran och låter sig snöas över.

Björnar har samma kroppstemperatur som vi om sommaren, men sänker den till omkring 32 grader under vintersömnen. När kroppen blir kallare än så börjar björnen skaka och blir varm av rörelsen. Forskare som filmar sovande björnar har sett att de regelbundet lyfter huvudet och lyssnar efter ljud utanför idet.

LÄS MER: Så lever djuren om vintern

Tillsammans visar vi upp det bästa av naturen Följ oss på Instagram