I lodjurets spår
För naturfotografen Leif Gustavsson betyder varje möte med lodjur ute i naturen ren lycka. Men i mars börjar årets lodjursjakt och bara i hans hemlän Uppsala ska ett tiotal skjutas.
I skrivande stund är det oklart hur många lodjur som får skjutas när årets licensjakt drar igång i mars, men 2021–2023 ökade antalet från 65 till 201 djur. Klart är att i det mellersta förvaltningsområdet kommer 83 att få skjutas, vilket är 27 fler än 2022, i södra förvaltningsområdet minskas antalet till 27 djur.
I Uppsala län där Leif Gustavssons lodjursbilder är tagna får tio lodjur dödas, jämfört med fyra året före.
– Jag kan förstå skyddsjakt när lodjur tar får eller går i hjorthägn. Men inte att skjuta bort rovdjur så här. Det verkar mest handla om att vi vill ha älg- och rådjurskött för oss själva, säger han.
Enligt inventeringen 2022/23 finns 87 lodjur i länet. Att hålla nere skador på tamdjur anges som ett skäl till licensjakten. Men i Uppsala län dödades endast fem får av lodjur 2022. I hela landet dödade lodjur 113 får och 7 getter.
Enligt Isak Isaksson, sakkunnig biolog på Naturskyddsföreningen, är konflikten med jaktintressen en viktig orsak till jakten.
– Lodjur är inte farliga för människan och enligt SLU:s senaste undersökning är acceptansen för licensjakten liten bland befolkningen. Lodjuren fyller en viktig funktion i ekosystemet och sparar samhället kostnader för exempelvis trafikolyckor och betesskador genom sin jakt på rådjur.
Uppdatering: den 22 februari 2024 fastställdes det att 143 lodjur får skjutas i Sverige från 1 mars till 15 april. Källa: Naturvårdsverket
Spår som berättar
Naturfotografen Leif Gustavsson har sett lodjur i det fria 23 gånger.
– Varje gång är ett minne som sitter kvar så länge jag lever. Ren lycka.
Han har spårat och fotograferat djur sedan barnsben.
– Jag tycker det är jättespännande att förstå hur de beter sig. Men det är viktigt att man bakspårar, alltså åt motsatt håll som de går. Annars kan man störa.
Han har jobbat som rovdjursspårare åt länsstyrelsen. Tillsammans med skribenten Pernilla Josefsson har han gett ut böckerna Spana på djur, Spana på fåglar och Spåra djur. I boken Närkontakt visar han djurmöten från Roslagen.
Lodjursspår går att läsa som en berättelse, men det kräver kunskap och tid att förstå vad man ser. Det som ser ut som flera djur kan vara ett som gått samma väg flera gånger. Andra kan gå exakt i varandras spår. Ungarna har lika stora tassar som de vuxna djuren.
– Är det två mätta ungar ser man att det är mycket bus, medan honan går spikrakt mot ett mål.
Leif Gustavsson har arbetat 15 år som skogsarbetare och därefter 24 år som tidningsfotograf. Efter pensionen står naturen i fokus. De flesta av hans lobilder är tagna nära hemmet i Knutby.
Utrustning: Nikon D3 och D3S med favoritobjektivet 300 mm/2.8. Objektiv från 180 graders vidvinkel till 600 mm teleobjektiv med konverter (förlänger till 840 mm).
Intervju av Mats Hellmark.
