Baljväxter är något av det mest klimatsmarta man kan äta. Att dessutom välja svenskodlat bidrar till lägre utsläpp och mindre påverkan på den biologiska mångfalden.
Ängs- och betesmarker är en viktig resurs för den biologiska mångfalden men växer ofta igen på grund av brist på betande djur. Med virtuellt stängsel skulle naturbetet kunna öka, och ett forskningsprojekt som ska undersöka hur kor påverkas av tekniken drar igång i år.
En ny EU-dom underkänner Sveriges tillämpning av artskyddet, vilket kommer att påverka skogsbruk och exploateringar framöver. Artinventeringarna som låg till grund för beslutet gjordes av tre ideella föreningar, bland dem den lokala Naturskyddsföreningen i Härryda.
Sedan Sveriges Natur börjat granska striden om skogen i Maskaure har det börjat skaka i skogs-Sverige. Efter några uppmärksammade artiklar i andra medier har Sveaskogs vd tvingats avgå. Något som väcker både oro och hopp för samebyarna.
I mer än ett halvt sekel har storskogsbruket tärt allt hårdare på de lavrika renbetesmarkerna i norr. Inte minst för Maskaure sameby i Arjeplog, som länge fört en hopplös kamp mot statliga Sveaskog. Men ur avverkningsplanerna har ett nytt samarbete fötts.
Vilda djur som kommer nära riskerar att smitta oss, det har blivit välkänt under pandemiåret 2020. Även Sveriges vanligaste däggdjur, skogssorken, kan sprida virus när den kommer för nära. Både klimatförändringar och intensivt skogsbruk ökar risken för närgångna sorkar.
I somras fick Nya skogsgruppen Uppsala tillsammans med kretsen stopp på avverkningar i ett populärt stadsnära naturreservat. Närgångna inventeringar och kul gemenskap är framgångsmodellen för gruppen.
Med ny teknik går det att analysera DNA i landlevande djurs avföring både snabbt och billigt. Nu visar forskare hur metodiken kan användas för att kartlägga samspel mellan olika arter på land. Något som kan ändra hur man ska arbeta med bevarande av arter över stora områden.
