EU-dom underkänner svenskt artskydd

Härrydakretsens artinventeringar i Yxsjöskogen var en av grunderna för beslutet. Foto: Michael Nilsson

EU-dom underkänner svenskt artskydd

En ny EU-dom underkänner Sveriges tillämpning av artskyddet, vilket kommer att påverka skogsbruk och exploateringar framöver. Artinventeringarna som låg till grund för beslutet gjordes av tre ideella föreningar, bland dem den lokala Naturskyddsföreningen i Härryda.

I Västra Götaland planerades en avverkning i Yxsjöskogen som ligger i ett naturområde med ett 70-tal rödlistade arter, där en ny stadsdel planeras att byggas. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen godkände anmälan eftersom de ansåg att den inte stred mot artskyddsförordningen.

Den lokala Naturskyddsföreningen i Härryda som tillsammans med föreningen Skydda Skogen och Göteborgs ornitologiska förening hade protesterat mot planerna, överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen som då rådfrågade EU-domstolen om vägledning.

– Det handlade om ett antal utpekade arter som vi enligt EU-direktiv särskilt ska bevara och skydda, men myndigheterna menade att arterna inte berördes i tillräckligt hög grad för att något skydd skulle aktualiseras, säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda.

Argumentet för den initialt godkända avverkningsanmälan var att de skyddade arternas bevarandestatus inte skulle försämras, och att det därför inte stred mot artskyddsförordningen. Den tolkningen underkändes i EU-domen. Artskyddet inträder inte när statusen riskerar att försämras, utan gäller så fort en individ av skyddad art påverkas.

– Man kan inte se mellan fingrarna genom att säga att det bara är en liten del av populationen som påverkas. Grunden i artskyddet hänger på att arter ska ha gynnsam bevarandestatus, och har de redan det så ska man upprätthålla den också.

Måste jobba förebyggande

Michael Nilsson förklarar vidare att man i Sverige inte jobbar speciellt mycket med bevarandet av arter som har gynnsam bevarandestatus, och att myndigheter måste börja jobba långsiktigt och förebyggande.

– Artskyddsförordningen ska i praktiken skydda arterna från att bli hotade, och förekommer de i ett område måste man alltid beakta dem. Det kommer att ändra myndigheternas sätt att jobba på framöver.

Den myndighet som har tillsynsansvar för ett område ansvarar för att undersöka vilka skyddade arter som finns, men i det här fallet var det de tre föreningarnas egna inventeringar i Yxsjöskogen som låg till grund för beslutet.

– För att EU-domstolen ska kunna fatta beslut krävs att någon har varit aktiv och tagit fram underlag i form av inventeringar och dokumentation, och här lade vi grunden för att frågorna skulle kunna ställas och för att EU-domstolen skulle kunna besvara dem. Myndigheternas hantering brast, och det blir spännande att se hur de kommer agera framöver eftersom den här domen gäller från och med nu, säger Michael Nilsson.

Stor inverkan på skogsbruket

Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen, menar att EU-domen kommer ha stor inverkan på det svenska skogsbruket. Varje år kommer drygt 60 000 avverkningsanmälningar in till Skogsstyrelsen, och av dem fattas det beslut kring ett hundratal. Josia Hort förklarar att Skogsstyrelsen främst använder mjuka styrmedel som vägledningar och råd, men att de framöver kommer behöva ta betydligt fler beslut kring huruvida avverkningar kan godkännas mot bakgrund av vilka arter som finns.

– Det här blottar en konflikt mellan det som har varit den styrande parollen i svenskt skogsbruk med frihet under ansvar och det strikta skydd som det europeiska artskyddet kräver. Hur det ska förenas kommer att vara en spännande diskussion framöver, säger Josia Hort.

Att EU-domstolen nu underkänt Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen kommer enligt Josia Hort att ändra den rättspraxis som myndigheter tidigare lutat sig mot i beslutsfattandet.

– Jag är övertygad om att vi även kommer att behöva se över lagstiftningen och myndighetsansvaret för skogsbruket för att kunna komma framåt på ett sätt som är förenligt med den här domen.

EU-domen kommer inte bara ha konsekvenser för det svenska skogsbruket. Även andra verksamheter kommer att påverkas, och uttalanden från EU-domstolen är dessutom generella och påverkar alla medlemsstater.

– Det visar att lokalt engagemang kan leda väldigt långt, och att de kanske torra byråkratiska metoderna som att skriva till myndigheter och i vissa fall överklaga deras beslut faktiskt kan användas för att skapa förändring. Jag hoppas att det sporrar fler till att engagera sig ideellt, säger Josia Hort.

Den lokala Naturskyddsföreningen i Härryda har länge jobbat med att bevara biologisk mångfald på olika sätt, och bevakar kontinuerligt exploateringsärenden som dyker upp.

– Vi har andra stora utmaningar framför oss när det gäller att bevara naturen lokalt. Det finns planer på att dra den nya järnvägen genom samma område, så det jobbar vi vidare med. Men vi känner att EU-domen har gett ett betydligt större mervärde, att man kanske räddat mycket mer natur ur ett europeiskt perspektiv, säger Michael Nilsson.

Läs mer om arter:

Elizabeth Kolbert: ”Jag är bra på att oroa mig”
Elva procent fler arter på nya rödlistan
Sverige har fått en ny biart – så upptäcktes träkägelbiet
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Senaste nyheterna

Flyget efter pandemin

Nytt ljus över hönsens liv

På safari från soffan