Den hotade reduktionsplikten är ett av Sveriges mest omfattande styrmedel för att få ner transportsektorns utsläpp. Foto: Getty Images
Regeringens klimatpolitik kan öka utsläpp med miljontals ton
Om klimatåtgärder som reduktionsplikt och bonus-malus försvagas riskerar Sverige att släppa ut 25 extra miljoner ton växthusgaser de närmsta åren. Skillnaden är stor mellan L och de övriga regeringsbärande partierna.
Sveriges territoriella utsläpp kan öka med hela tio procent, uppemot 25 miljoner ton koldioxidekvivalenter, under hela mandatperioden. Det är slutsatsen av nya beräkningar som utförts av Klimatkollen, Naturskyddsföreningen, WWF, ClimateView och Våra barns klimat.
Beräkningarna bygger på enkätsvar och omvärldsbevakning om alla partiers inställning till tolv styrmedel: koldioxidskatt och energiskatt, bonus-malus, reduktionsplikt, kilometerskatt, Klimatklivet, energieffektivisering av flerbostadshus, flygskatt, konsumtionsskatt på livsmedel, och återvätning av torvmarker. Resultaten har kontrollräknats av forskare och myndighetsexperter.
Erik Pihl, energisakkunnig på Naturskyddsföreningen, lyfter fram att de valda åtgärderna är viktiga för att få till tillräckligt snabba utsläppsminskningar.
– Man kan inte tro att man löser problemen med att säga ”nu bygger vi ny kärnkraft” om man inte har styrmedel i övrigt som klarar av omställningen. Det handlar dels om att ha tillräckligt många och kraftiga styrmedel för att täcka upp utsläpp inom flera sektorer, dels om att ha styrmedel som verkar i närtid, säger han.
Minskad reduktionsplikt förvärrar läget
De fyra regeringsbärande partierna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, har redan aviserat stora förändringar inom klimatpolitiken, som Sveriges Natur rapporterat om tidigare. Regeringen vill bland annat sänka skatten på drivmedel, minimera reduktionsplikten för biobränsleinblandning och stoppa den föreslagna miljöreformen av reseavdraget.
Samtidigt är transportsektorn, tillsammans med industrin, en av landets avgörande utsläppsektorer. Allvarligast utsläppseffekt skulle en förändrad reduktionsplikt få, upp till 23–24 miljoner ton extra koldioxidekvivalenter, enligt miljöorganisationernas beräkningar.
Läs mer: ”KD och SD motarbetar aktivt klimatarbetet”
Resultatet visar också på stora skillnader i utsläppspotential mellan alla riksdagspartierna. Bäst resultat får Miljöpartiet, vars styrmedel skulle kunna minska utsläppen med 25 miljoner ton. I regeringskonstellationen avviker L rejält från de övriga tre samarbetspartierna, där de är det enda partiet vars utlovade styrmedel skulle kunna minska utsläppen i närtid. I samband med Tidöavtalet har L dock svängt gällande exempelvis reduktionsplikten, som man tidigare ville ha kvar.
Vaga utfästelser från partierna
Trots osäkert läge för många åtgärder finns det några styrmedel som de flesta partierna ser ut att kunna enas kring.
– Ett styrmedel som nästan alla partier stod bakom var Klimatklivet. Alla partier utom SD ville behålla, även om M och KD eventuellt ville se en minskning. Där finns en ganska bred majoritet. Även bakom koldioxidskatten verkar det finnas hyfsad bred uppslutning, den var alla tydliga med förutom SD och M, säger Erik Pihl.
Enligt Pihl är det svårt för väljare att avgöra om klimatpolitiken är bra eller dålig när partierna inte gör beräkningar av politiken.
– Med tre av de fyra partier som utgör regeringsunderlaget så skulle Sveriges rapporterade utsläpp gå upp kraftigt. Det är ytterst alarmerande. Förhandlingarna inom Parisavtalet bygger på att alla gör sin del. Om Sverige ökar våra utsläpp är vi i en väldigt dålig förhandlingssituation för att kunna pressa Kina, USA och andra stora utsläppare, säger han.
Sveriges Natur har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).
