De släppte ut mest koldioxid 2024

Under förra året, 2024, minskade tillverkningsindustrins utsläpp något. Det är en trend som står sig från tidigare år, men förra året berodde främst på produktionsminskning inom malm-, stål-, kalk-, cement-, aluminium- och oljeindustrin, alltså inte i första hand på grund av åtgärder för att minska utsläppen.

Däremot ökade utsläppen av el och värme med 300 000 ton koldioxidekvivalenter förra året. Detta trots ett minskat behov.

Den senaste vintersäsongen 2024/2025 var betydligt varmare än den förra säsongen, 2023/2024, så värmebehovet minskade under 2024. Elförbrukningen var också fortsatt låg, på samma nivå som på 1980-talet, samtidigt som elproduktionen ökade på grund av mer vind- och solkraft.

Läs också: Stora skillnader på utsläppsutvecklingen i EU och Sverige

Mer avfallsförbränning ökar utsläppen

Att utsläppen trots ett minskat behov ökade kan bero på att värme- och kraftvärmeverk använder mer fossila bränslen, särskilt plast. Fjärrvärmen produceras dels av biobränslen och dels av avfall.

Biobränslen räknas som koldioxidneutrala. Avfallet innehåller till exempel kaffesump (koldioxidneutralt), men också en stor andel plast tillverkat av fossila bränslen. Andelen fossilt innehåll i avfallet går att räkna ut genom en analys av avgaserna med kol-14-metoden.

Läs också: Mer vind än kärnkraft under vintersäsongen

Affärsmodell bidrar till ökade utsläpp

Värmeverkens affärsmodell gör det svårt att minska utsläppen eftersom de har investerat i dyra avfallspannor och tjänar pengar på att ta emot avfall, i stor skala. Till exempel använde Stockholm Exergi mer än 800 000 ton avfall förra året.

Stockholm Exergi får också stora mängder gratis utsläppsrätter från EU. Högdalenpannan i Stockholm fick 74 212 ton utsläppsrätter, till ett värde av drygt 150 miljoner kronor, via EU 2024. För hela branschen handlar det om miljarder kronor.

Bolagen tjänar också pengar på att sälja el och fjärrvärme. De har inga starka incitament för att få kunderna att effektivisera sin el- och värmeanvändning och än mindre för att minska produktion av avfall.

Läs också: Renarna betalar högt pris för vindkraften

Flyget näst störst utsläppare vid jämförelse

I utsläppsrättshandeln ingår även flyget men det redovisas separat. Det svenska utrikesflygets utsläpp ökade dock från 2 057 till 2 515 kiloton 2024. Omräknat som en post i listan över 2024-års största utsläppare skulle flyget därmed hamna på andra plats, efter SSAB (se nedan).

I hela EU minskade koldioxidutsläppen rejält 2024, vilket mest berodde på att kraftverk som eldar kol och gas minskade sin produktion, medan sol- och vindkraft ökade. Det framgår av EU:s utsläppsredovisning från  början av april, som också ligger till grund för de svenska siffrorna.

EU:s utsläpp från el (och värme) minskade med 12 procent i jämförelse med 2023 (året dessförinnan var minskningen 16 procent).

I Sverige har utvecklingen varit mindre positiv, särskilt mot bakgrund av att trafikutsläppen ökade med mer än två miljoner ton 2024, enligt trafikverket. All data för året finns inte tillgänglig än, men mycket tyder på att de totala utsläppen ökade väsentligt under 2024, efter att ha minskat kontinuerligt sedan 1996.

De släppte ut mest koldioxid 2024

1. SSAB är fortsatt landets största utsläppare, med masugnar i Luleå och Oxelösund. Planen är nu att en ny ljusbågsugn ska tas i drift i Oxelösund under det sista kvartalet 2026. Den ska dels använda skrot, dels vätgasreducerad järnsvamp från LKAB. När den nya ugnen är inkörd ska masugnen släckas och rivas. Det skulle innebära en utsläppsminskning med bortåt 1,5 miljoner ton till år 2027. År 2028 är det tänkt att masugnen i Luleå ska gå samma väg. I dag är fossilfritt stål dyrare än vanligt stål, men skillnaden minskar när utsläppsrätterna blir färre och dyrare.
2. Preem, med oljeraffinaderier i Lysekil och Göteborg är tillsammans Sveriges näst största utsläppare. Merparten av de drivmedel som produceras går på export. Huvudstrategin för att minska klimatutsläppen är att ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel, men även med koldioxidlagring. Produktionen av biodrivmedel har påverkats av den svenska regeringens minskning av reduktionsplikten för att sänka bensin- och dieselpriser, vilket bolaget kritiserat.
3. Heidelberg Materials, tidigare Cementa, har tillverkning i Slite på Gotland och i Skövde. Man bränner kalk till cement. Heidelberg är en stor koncern vars huvudstrategi för att minska utsläppen är koldioxidlagring, närmast i Norge (med planerad start 2025, dock med förseningar) och även på Gotland. Företaget arbetar också med alternativ till kalkbaserad cement, som till exempel aska från pappersbruk, vulkanaska och återvunnen betong.
4. Borealis Kracker är ett österrikiskt olje- och gasföretag med stort ägande även från Förenade Arabemiraten. Bolaget producerar polyeten för plast. Företaget har inte särskilt tydliga ambitioner vad gäller klimatet: ”Utforska möjligheterna att reducera CO2-utsläpp från vår verksamhet i enlighet med klimatmålen, till exempel genom CCS/CCU och förnybara råvaror”. Utsläppen ökade under 2024.
5. ST1 är ett finskägt oljeraffinaderi som även producerar biodrivmedel. Ökade utsläppen 2024, på grund av att nya enheter togs i drift.
6. Kalkindustrin, med bland andra Nordkalk. Kalk används bland annat i stål- och pappersindustrin, för till exempel svavelrening i kraftverk. Otydliga planer för framtiden att döma av vad SigmaRoc, ett stort europeiskt företag och Nordkalks ägare, säger. Kalkindustrin har grupperats ihop därför att utsläppen är ett gemensamt problem, hittills utan lösning.

7. LKAB utvinner järnmalm och planerar tillsammans med SSAB att ersätta kol med vätgas. LKAB spelar en viktig roll, eftersom bolaget ska producera vätgasreducerad järnsvamp från malmen. En stor anläggning ska vara igång 2028, vilket är en försening med två år. Järnsvampen ska SSAB sedan smälta till stål. LKAB exporterar 80 procent av malmen, men vill nu förädla all malm, vilket skulle kräva enorma mängder el till låga priser. LKAB:s klimatmål på kortare sikt är mycket mindre ambitiöst än SSAB:s. De ska minska utsläppen med 25 procent från 2020 till 2030. Eftersom Borealis Kracker och ST1 ökat sina utsläpp har LKAB fallit ett par placeringar i listan.
8. Stockholm Exergi producerar värme och el från avfall och biobränslen. De planerar koldioxidlagring i Norge från sin biobränslepanna i Värtan och ska få över 20 miljarder kronor från Energimyndigheten för projektet, 2 miljarder kronor från EU och ytterligare medel från Microsoft. Planerna påverkar inte utsläppen (såsom de nu räknas), eftersom biobränsle räknas som koldioxidneutralt. Om koldioxidlagring även sätts in vid pannorna i Högdalen och Brista kan det ge utsläppsminskningar men till ett mycket högt pris.
9. Gärstadverket, som drivs av kommunala Tekniska Verken i Linköping, ökade sina utsläpp 2024. Redan under 2023 importerade företaget totalt cirka 330 000 ton brännbart avfall från andra länder (bland annat Italien) och eldade totalt cirka 645 000 ton avfall.
10. Renova ägs av tio kommuner och eldar avfall från Göteborg med omnejd. Ökade utsläppen 2024.
11. Sysav ägs av 14 kommuner eldar avfall från Malmö med omnejd. Ökade utsläppen 2024.
12. Boliden Rönnskärsverken är ett kopparsmältverk som även återvinner guld, silver och koppar från elektronik. Eftersom de kommunala kraftverken i Malmö, Linköping och Göteborg ökar sina utsläpp flyttar bolaget ner i listan.
13. Eon Händelö i Norrköping eldar avfall. Minskade utsläppen något 2024.
14. SSAB Borlänge tillverkar stål av skrot. Det värms nu med el men även med fossila bränslen. Bolaget undersöker möjligheten att ersätta det fossila med vätgas.
15. Mälarenergi. Ägs av Västerås stad och eldar avfall. Ökade utsläppen 2024, men anser själva att de bidrar till utsläppsminskning.
16. Kubikenborgs aluminiumfabrik, eller Kubal. Ägs av ryska RUSAL. Aluminiumindustrin är generellt en stor klimatbov, men står inför ett teknikkliv som radikalt skulle minska utsläppen av växthusgaser. Den utvecklas av flera av industrijättarna, men Sundsvallsfabrikens framtid hotas av sanktioner mot Ryssland.
17. Uppsala Energi ägs av Vattenfall och eldar avfall. Ökade utsläppen 2024.
18. Höganäs producerar järnpulver för pulvermetallurgi och är störst i världen på det. De vill minska utsläpp genom att ersätta fossil med träkol och biogas. Järnpulver kan också produceras med vätgas, vilket SSAB nyligen lanserat.
19. Vargön Alloys är ett turkisk-ägt företag som producerar ferrokrom, ett legeringsämne för bland annat rostfritt stål. De har satt målet att minska utsläppen med 30 procent från 2024 till 2030, bland annat med biokol som ersätter stenkol.
20. Eon Högbytorp eldar avfall för fjärrvärme i Upplands Bro. De kallar det kretslopp

Sveriges största koldioxidutsläppare 2024 (tabell):
(siffror i tusentals ton)

Källor: Naturvårdsverket, statistik från EU:s utsläppshandelssystem.

Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2016
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2017
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2018
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2019
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2020
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2021
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2022
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2023