Annons
De släppte ut mest koldioxid 2023
Förbränningsungnar

Av 2023 års största utsläppare i Sverige sticker Borealis Kracker i Stenungssund ut med en större ökning. Foto: Borealis.

De släppte ut mest koldioxid 2023

Koldioxidutsläppen från svensk industri minskade 2023 med 2,4 procent, en mindre minskning än föregående år. Det visar data från EU:s handel med utsläppsrätter. Sveriges Natur listar landets största utsläppare.

Avfallsförbränning är en fortsatt stor utmaning i Sverige. Det framgår i uppgifter från EU:s handel med utsläppsrätter från EU-kommissionen. I EU:s utsläppsstatistik listas enskilda anläggningar, till exempel olika pannor för fjärrvärme i Stockholm. Ofta är det mer meningsfullt att sätta ihop dem som till exempel inom Stockholm Exergi eller LKAB.

Läs också Fredrik Lundbergs analys:
Stora skillnader på utsläppsutvecklingen i EU och Sverige

Under 2023 landade de svenska utsläppen på 17,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning på 2,4 procent jämfört med år 2022. Året dessförinnan landade minskningen på 4,4 procent. 

De släppte ut mest koldioxid 2023

  1. SSAB släppte ut 4,73 miljoner ton koldioxid förra året från kol och koks i masugnarna i Luleå och Oxelösund. Det var lika mycket som året innan och var då cirka 13 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, eller 10 procent av alla klimatgasutsläpp. Stålproducenten ska på sikt ersätta kolet med grön vätgas, som reducerar järnoxid till järn, men inte av SSAB utan av LKAB. I Oxelösund ska masugnen bort 2025-2026 och ersättas av en ljusbågsugn som tar råvara från ett LKAB:s nya järnsvampverk i Gällivare. 2029 ska masugnen i Luleå också bort. Pilotanläggningar för vätgaslager och järnsvampproduktion är redan i gång.
  2. Preem, oljeraffineringsföretag, som ägs av den etiopisk-saudiarabiska företagaren Mohammed Al-Amoudi har ungefär samma utsläpp som tidigare år. Bara 35 procent av produktionen går till Sverige. Produktion av förnybar bensin från pyrolysolja har startat i Lysekil. I år sker byggstart för att producera 1,2 miljoner kubikmeter förnybar diesel och flygbränsle från 2027.
  3. Heidelberg Materials, tidigare Cementa, dominerar den svenska cementmarknaden. Utsläppen har minskat i flera år, vilket bara delvis kan förklaras med vikande bostadsmarknad. Det beror också på aktiva åtgärder som att blanda in mer flygaska, säger företagets hållbarhetschef Jon Rytterbro till Sveriges Natur. Man har också i viss mån ersatt fossila bränslen i kalkugnarna med biobränslen. Den största anläggningen ligger i Slite på Gotland. Där stoppades kalkbrytningen av Mark- och miljööverdomstolen sommaren 2021, men har kunnat fortsätta på grund av att regeringen drev igenom en tillfällig lag. Se faktaruta om hur utsläpp från cementindustrin kan minskas.
  4. LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De planerar liksom SSAB att ersätta kol med vätgas från el. LKAB exporterar nu 80 procent av sin malm förutom den som SSAB använder. LKAB vill nu förädla all malm till järnsvamp, även den som nu exporteras. Det kräver enorma mängder el och är därmed politiskt sprängstoff, men förutsätter att svenska elpriser är lägre än i andra länder i flera årtionden framöver, vilket lite talar för.
  5. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk har stora klimatutsläpp från kalkbränning på samma sätt som cementindustrin. Kalk används i bland annat stål- och pappersindustrin. Kalkbrytningen är kontroversiell, men industrin har ingen plan på att ersätta den. Kalkindustrin har grupperats ihop därför att utsläppen är ett gemensamt problem, hittills utan lösning.
  6. Boreralis Kracker är ett österrikiskt olje- och gasbolag med stort arabemiratiskt ägande. Företaget producerar kemikalier för plast med mera, från fossilgas och olja. De minskade utsläppen 2022, ökade igen 2023.
  7. ST1 Refinery är ett finskägt oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel. De bygger tillsammans med skogsbolaget SCA ett bioraffinaderi som något försenat ska vara igång under 2024. Målet är att producera 180 000 ton förnybart flygbränsle och biodiesel. Det blir en halv miljon ton i koldioxidminskning om man räknar utsläpp från biobränslen som noll. Biobränslena är använd matolja och tallolja.
  1. Stockholm Exergi i Stockholm producerar värme och el från avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, andra halvan olika pensionsfonder mm. 2023 minskade utsläppen på grund av minskad produktion av el. Stockholm Exergi har flera planer för att på sikt minska sina utsläpp. En av dem är att lagra koldioxiden, och skicka den med båt till Norge, vilket är mycket dyrt. De har fått 1,8 miljarder kronor från EU:s innovationsfond. De siktar på att ta ett investeringsbeslut under 2024 (se Sveriges Natur 1-2024). Stockholm Exergi har planer på att eftersortera plast ur soporna och skicka den för återvinning istället för att elda den. En anläggning i Brista (nära Arlanda), togs i drift under 2021, men det är oklart hur väl den fungerar så bolaget nämner knappt verksamheten i sin redovisning. En ny eftersorteringsanläggning byggs nu vid Sth Exergis sopeldningsverk i Högdalen, men av Stockholm Vatten och Avfall.
  2. Boliden Rönnskärsverken är ett smältverk för koppar, zink, bly, silver, guld och återvinning av elektronik.
  3. Eon Värme Händelöverket Norrköping. El och värme från avfall och även biobränslen.
  1. Tekniska verken Linköping. Kommunägt bolag. Eldar avfall i Gärstadverket. Ökade utsläppen 2020–2022 men minskade något 2023.
  2. Sysav ägs av 14 skånska kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien.
  3. SSAB Borlänge. Stålproduktion från skrot, använder mest el, men även en del bränslen för att värma stålet.
  4. Renova Sävenäs avfallkraftvärmeverk, Göteborg. Ägs av 10 kommuner.
  5. Kubal. Aluminiumverk med utsläpp även av extremt långlivade fluorkolväten. Aluminiumindustrin i världen är fortfarande en stor miljöbov och i behov av ett nytt teknikkliv som helt eliminerar fluorkolvätena genom inerta anoder. Den ryska ägaren, Rusal, är ett av de aluminiumföretag som utvecklar sådan ny teknik, men framtiden är osäker. Rusals huvudägare är oligarken Oleg Deripaska, som är föremål för sanktioner från EU och USA. Centerpartiet vill förstatliga fabriken.
  6. Mälarenergi. Ägs av Västerås stad och producerar el och värme. Var tidigare en av landets största klimatbovar genom koleldning med årliga utsläpp på över 600 000 ton koldioxid men slutade elda kol 2019. Man har fortsatt stora utsläpp från avfallseldning, men säger sig i sitt klimatbokslut göra världen en stor tjänst genom 1 miljon ton ”undvikna utsläpp”.
  7. Uppsala Energi Boländerna ägs av det statliga bolaget Vattenfall. Den sista torven eldades våren 2019 och ersattes av träpellets och avfallsförbränning. Bolaget har mer än halverat sina utsläpp från 385 000 ton 2018 till 161 000 ton 2023.  Ett nytt biovärmeverk invigdes i mars 2022 och ersätter en del sopor.
  1. Höganäs AB. Producerar järnpulver av malm som reduceras med koks och fossilgas. Nytt mål att bli klimatneutrala 2030 för egen verksamhet, bland annat genom planer på att ersätta fossil med träkol och biogas. Även mål att hela värdekedjan ska nå netto-noll-utsläpp 2037.
  2. Vargön Alloys. Turkiskt företag som producerar legeringsämnen. Företaget försöker minska, kanske eliminera, utsläppen genom att ersätta koks med biokol. Löften och planer är dock inte så specifika.
  3. Eon Högbytorp eldar avfall för fjärrvärme i Upplands Bro.

Sedan tidigare år har Karlshamnsverket och Göteborgs Energi fallit bort. Utsläppen från Karlshamnsverket minskade från 171 000 till 12 000 ton från 2022 till 2023. Göteborgs Energis fossilgaseldade Ryaverk nästan fördubblade visserligen sina utsläpp från 2022 till 101 000 ton förra året, men det är långt mindre än 2019 och 2021. Göteborg Energi, ägt av Göteborgs Stad bygger nu ett biokraftvärmeverk som ska vara i drift hösten 2025 och ersätta fossilgasen.

Sveriges största koldioxidutsläppare 2023 (tabell):
(siffror i tusentals ton)

Företag 2022 2023 Verksamhet Orter
1 SSAB 4766 4732 ståltillverkning från malm Luleå och Oxelösund
2 Preem 1971 2047 oljeraff Lysekil och Göteborg
3 Heidelberg Mtrls f.d. Cementa 1754 1661 cement Gotland och Skövde
4 LKAB 597 601 järnmalm Svappavaara
5 Nordkalk m.fl 601 589 kalkbränning Kiruna, Malmberget m.fl.
6 Borealis Kracker 488 569 kemi (plast) Stenungssund
7 St1 Refinery AB 569 478 oljeraff Göteborg
8 Stockholm Exergi 492 415 el och värme (avfall) Stockholm
9 Rönnskärsverken 263 274 metallproduktion Skellefteå
10 Eon Händelö Norrköping 254 261 el och värme (avfall) Norrköping
11 Gärstadverket 280 260 el och värme (avfall) Linköping
12 Sysav 283 258 el och värme (avfall) Malmö
13 SSAB Borlänge 226 241 stål från skrot Borlänge
14 Renova Sävenäs avfall 223 212 el och värme Göteborg
15 Kubal 218 211 aluminium Sundsvall
16 Mälarenergi, kraftvärmeverk 158 197 el och värme Västerås
17 Uppsala Energi 173 161 el och värme Uppsala
18 Höganäs 175 147 Järnpulver med fossilgas Höganäs
19 Vargön Alloys 197 141 produktion av legeringsämnen Vänersborg
20 Eon Högbytorp 124 124 avfallsförbränning Upplands Bro
——
Rya Gbg Energi 57 101 el och värme från fossilgas Göteborg
Karlshamnsverket 171 12 el Karlshamn
Totala utsläpp inom utsläppshandel i Sverige (ex flyg) 17657 17219

Källor: Naturvårdsverket, statistik från EU:s utsläppshandelssystem.

Läs mer:
De släppte ut mest koldioxid 2016
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2017
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2018
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2019
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2020
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2021
Läs mer: De släppte ut mest koldioxid 2022

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X