De släpper ut mest koldioxid i Sverige

SSAB:s anläggning i Oxelösund är i år på fjärde plats bland svenska koldioxidutsläppare. Foto: Janne Höglund/SSAB

De släpper ut mest koldioxid i Sverige

Stålindustrin stod bakom de största utsläppen av koldioxidutsläpp i Sverige 2016. Men ett förbättringsarbete pågår.

I en serie artiklar granskar Sveriges Natur vilka anläggningar som är de största källorna till utsläpp av olika skadliga ämnen till luft.

Koldioxid är med stor marginal vår tids största miljöproblem, alla påverkas eftersom det bidrar till växthuseffekten. Den största enskilda källan av koldioxidutsläpp från fossila källor i Sverige 2016 var LUKAB:s kraftvärmevek i Luleå som släppte ut nästan 1,8 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär 774 000 thailandresor tur och retur.

Kraftvärmeverket använder sig av gas från SSAB:s stålverk som ligger bredvid. Gasen är en restprodukt vid framställning av stål, då man använder sig av stenkol. Gasen förs sedan via ledningar till kraftvärmeverket och förbränns där för uppvärmning.

SSAB producerar stål och det enda sättet att framställa stål i dag är genom användning av stenkol.

– Reduktionen av järnmalmen, vilket innebär att man binder syret med kol, är den process som står för koldioxidutsläppen, förklarar Viktoria Karsberg, ansvarig för externkommunikation hos SSAB.

SSAB är sedan mars engagerade i regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige och planerar att sluta använda stenkol som reduktionsmedel i sina processer och i stället gå över till vätgas.

– Vi undersöker en process som släpper ut vatten istället för koldioxid. Just nu gör vi en förstudie, och vi har fått stöd från energimyndigheten att efter det genomföra ett fyraårigt forskningsprojekt. Målet är att vara i hamn med projektet år 2035, berättar Viktoria Karsberg.

Det kan alltså ta ett par år innan koldioxidutsläppen från stålindustrin minskar.

En annan industri som står för stora utsläpp av koldioxid är cementtillverkning. Cementas fabrik i Slite på Gotland var den näst största källan till koldioxidutsläpp 2016 och släppte då ut drygt 1,7 miljoner ton koldioxid.

Cement görs genom uppvärmning av råvaran kalciumkarbonat och då frigörs koldioxid. Även själva uppvärmningen kan bidra till utsläpp.

Den färdiga betongen har en förmåga att absorbera koldioxid från luften, men hur mycket som faktiskt tas upp i praktiken är svårt att avgöra.

Även drivmedelsbranschen står inför utmaningar att minska utsläppen. På listans femte plats hamnar Preems raffinaderi i Lysekil som släppte ut 1,4 miljoner ton.

I ett raffinaderi framställs bensin och diesel vid mycket höga temperaturer och mycket av oljan försvinner då som koldioxid. Preem har dock under senare år förespråkat och producerat biobränslen.

– Preem har två raffinaderier men vi har ingen egen oljekälla som många andra aktörer har. Så vi kan lika gärna tillverka drivmedel av förnybara råvaror, och vi vill hellre göra det, berättar Helene Samuelsson, kommunikationschef hos Preem.

Men drivmedelsbranschen behöver också lagstiftning som gynnar produktionen av biodrivmedel och effektivisering av transportsektorn, för att de ska kunna bli helt fria från fossila drivmedel, förklarar Helene Samuelsson. Än så länge är bioråvarorna dyrare än fossila råvaror.

Dessa anläggningar släppte ut mest koldioxid från fossila källor i Sverige år 2016.

 

Anläggning

Verksamhet

Ton/år Län

Kommun

Luleå kraftvärmeverk LUKAB

Förbränning

1794919 Norrbotten

Luleå

Cementa AB,
Slitefabriken

Cement

1741741 Gotland

Gotland

SSAB EMEA AB, Luleå

Stål och metall

1510961 Norrbotten

Luleå

SSAB Oxelösund AB

Stål och metall

1501718 Södermanland

Oxelösund

Preemraff, Lysekil,
Preem AB

Petroleum

1428122 Västra Götaland

Lysekil

Källa: Naturvårdsverket, preliminära siffror 2016

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter