Annons
De släppte ut mest koldioxid 2020

SSAB toppar fortfarande statistiken över Sveriges koldioxidutsläpp. 4,55 miljoner ton är cirka 11 procent av de totala utsläppen. Foto: Getty Images

De släppte ut mest koldioxid 2020

Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2020 med 2,2 miljoner ton, eller 12 procent, till 16,5 miljoner ton. En stor del beror på framgångsrik klimatpolitik från Sverige, EU och enskilda företag.

I hela EU minskade koldioxidutsläppen från industrin med 15 procent, visar preliminära siffror från den europeiska  handeln med utsläppsrätter.

Kolkraften har drabbats hårt när EU från 2018 höjt kostnaden för att släppa ut koldioxid. Estland, EU:s värsta utsläppare per capita på grund av oljeskiffern, har minskat sina utsläpp från nästan 14 till knappt 6 miljoner 2018-2020. Även i Polen och i tyska brunkolkraftverk har utsläppen minskat kraftigt.

Det är inte bara en tillfällig nedgång på grund av pandemin. Priset för att släppa ut koldioxid har höjts ännu mer hittills under 2021. Solkraft och vindkraft gav 20 procent av elproduktionen i EU 2020, och fortsätter att växa medan fossilkraften minskar snabbt.

I Sverige har utsläppen från drygt 800 anläggningar minskat med 12 procent, efter att ha minskat med drygt 5 procent 2019. I utsläppshandeln ingår koldioxid från all större industri, el och kraftvärme, men inte transporter, jordbruk och små pannor för uppvärmning och inte heller utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid. Flyget ingår delvis i utsläppshandeln, på otroligt förmånliga villkor, men är inte medräknat här.

En genomgång tyder på att det mesta av minskningen är trend, inte tillfälligheter. Det är Parisavtalet, ökade priser på utsläppsrätter, kraftvärmeskatt och skatt på avfallsförbränning som ändrat företagens beteende

Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala har minskat sina utsläpp från 385 000 ton 2018 och 286 000 ton 2019 till 174 000 ton 2020. Det beror på att man slutat elda torv.

Värtaverket i Stockholm som släppte ut en en halv miljon ton 2018 och 311000 ton 2019, släppte 2020 bara ut 4500 ton. Det beror på att koleldningen upphörde våren 2020 efter införandet av kraftvärmeskatten.

Stockholm Exergi har fortsatt stora utsläpp från sopförbränning, särskilt från Högdalen med 271 000 ton 2020 och från Brista. Koldioxid från eldning av biobränsle räknas inte som (fossil) koldioxid, men i blandade sopor finns det också plast, som framställts av olja. Sopförbränning i hela Sverige har ökat under en längre tid och släppte 2019 ut nästan tre miljoner ton koldioxid.

Stockholm Exergi har flera planer för att minska sina utsläpp. En av dem är att lagra koldioxiden, och skicka den med båt till Norge, vilket är mycket dyrt och förutsätter stora subventioner från staten och EU. De har också tidigare bluffat om minusutsläpp, vilket Sveriges Natur skrivit om.

Men Stockholm Exergi har också en plan på att eftersortera plast ur soporna och skicka den för återvinning istället för att att elda den. En anläggning i Brista (nära Arlanda) , tas i drift under april 2021. Den ska sortera ut 18000 ton plast per år. Stockholm Exergi planerar ytterligare en sorteringsanläggning, i Högdalen. Det är osäkert om detta gör avfallsförbränning hållbart, men bolaget hävdar att bara plastförpackningar i hushållsavfallet ger utsläpp på 105 000 ton, så eftersortering kan väsentligt minska klimatavtrycket.

Göteborg Energis Rya kraftvärmeverk som i många år varit med bland de största utsläpparna minskade sina utsläpp med över 80 procent, från 194 000 ton till 35 000 ton. Verket använder (fossil) naturgas och används numera mest under den kallaste vintern. Göteborg Energi var 2020 inte ens i närheten av topp 20 för utsläpp.

Förklaringen är framför allt den milda vintern 2020  men även kraftvärmeskatten, enligt Cecilia Erdalen, pressansvarig vid Göteborg Energi.

– Det högre priset på utsläpphandel är också en betydelsefull faktor, tillägger hon i ett mejl.

Här är de verksamheter som släppte ut mest koldioxid 2020.

En stor del av de svenska koldioxidutsläppen – bortåt hälften — ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Det är kraft, värme och stora industrier. Den delen minskade 2020 och uppgick till ca 16,5 miljoner ton. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släppte ut 15 miljoner ton 2019.

Koldioxidutsläppen minskade särskilt mycket för el och fjärrvärme: med 19 procent under 2020, efter en rejäl minskning också 2019.

En förklaring till att mindre fossil el producerats är att vindkraften ökade kraftigt 2020 i Sverige och alla länder runt. Elförbrukningen i samma länder har minskat de senaste åren, så vindkraften tränger undan fossil kraft (och även kärnkraft.)

En orsak är att EU stramat upp handeln med utsläppsrätter så att det under andra halvan av 2018 blev mycket dyrare att släppa ut ett ton koldioxid. Priset gick från 50 till 250 kronor per ton genom regeländringar som bland annat Sverige varit pådrivande för. Priset ligger nu stadigt på över 400 kronor.

I de svenska klimatmålen för 2020 och 2030 ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandeln, för de partier som stod bakom den klimatpolitiska överenskommelsen utgick från att detta skulle styras av EU, inte av svensk politik.

Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp, även de som omfattas av utsläppshandeln.

Det finns ännu ingen statistik för vilka bränslen som använts 2020, men i Naturvårdsverkets statistik till och med 2019 kan man se att användningen av dessa fossila bränslen minskat kraftigt under många år.

Det som å andra sidan ökat under lång tid är avfallsförbränningen. Den del av avfallet som består av potatisskal, kaffesump och liknande är biobränslen som per definition inte ger koldioxidutsläpp. En del, till exempel glasskärvor, brinner inte alls och ger inte heller koldioxidutsläpp. Men en del är plast och den tillverkas av fossila bränslen. Avfallsförbränning för el och värme har ökat i många år och gav 2019 2,9 miljoner ton i utsläpp — betydligt mer än kol, olja, gas och torv, som tillsammans  stod för 1,4 miljoner ton (och ännu mindre 2020).

Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB.

Skälet till att avfallsförbränningen ökat är enkelt. Medan kol, olja, gas, torv och biobränslen kostar pengar, så får den som eldar avfall betalt för att elda upp dem. Vi använder alltmer plast och det mesta av den plasten eldas upp. Kapaciteten för avfallsförbränning har ökat så mycket att många anläggningar importerar sopor.

Miljörörelsen har i många år varnat för att den ökande avfallsförbränningen både hotar klimatmål och mål för materialåtervinning. Det är mycket billigare att elda upp plasten än att återvinna den.

En ny skatt på 125 kronor per ton eldat avfall, och mer senare,  trädde i kraft 1 april 2020. Det är för tidigt att bedöma effekten. Man kan se att under 2020 minskade Mälarenergi i Västerås  sin avfallsförbränning medan Tekniska Verken i Linköping ökade den. Stockholm Exergi har erkänt problemet och presenterat flera dellösningar.

Sveriges största koldioxidutsläppare 2020:

I EU:s utsläppstatistik listas enskilda anläggningar, till exempel olika pannor för fjärvärme i Stockholm. Ofta är det mer meningsfullt att sätta ihop dem, i detta fall till bolaget ”Stockholm Exergi”.

1. SSAB släppte ut 4,55 miljoner ton koldioxid förra året från kol och koks i masugnarna i Luleå och Oxelösund. Det är cirka 11 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.

Utsläppen minskade 2020 med 700 000 ton. Det beror på tillfälliga förändringar.

På sikt finns planer att ersätta kol med vätgas i Sverige och Finland. En pilotanläggning byggs nu i Luleå. Ett vätgaslager ska stå klart 2022. En demoanläggning för järnsvamp ska stå klar 2026. I Oxelösund ska masugnen bort 2026. Så SSAB har en plan. Den planen lanserades våren 2015, några månader efter Parisavtalet. Många andra ståltillverkare har beslutat att satsa på vätgas, men SSAB/LKAB var först i världen.

2. Cementa, del av koncernen Heidelberg Cement, dominerar den svenska cementmarknaden. Utsläppen minskade 2020 från 2 till 1,9 miljoner ton.

Det beror dels på en produktionsminskning, dels på att man eldat mindre kol, uppger Karin Comstedt Webb hållbarhetschef vid Cementa.
Koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cementen används som bindemedel för att klistra ihop stenar och sand till betong. Cementa har inga planer på att sluta använda kalksten, men talar om värma kalken med el istället för bränslen. Huvudstrategin för att minska koldioxidutsläppen är koldioxidlagring, i linje med ett mångmiljardprojekt som nu byggs i Norge.

Cementa marknadsför cement med 20 procent andra bindemedel och 20 procent mindre koldioxidutsläpp. Cementa har nästan monopol i Sverige, men byggföretagen ställer alltmer klimatkrav och går devis förbi Cementa. Peab importerar andra bindemedel och håller på att starta tillverkning av cement med lägre klimatpåverkan.

Cementindustrin i EU betalar inte mycket för sina koldioxidutsläpp, för den får stora mängder gratis tilldelning i utsläppshandeln. Det motiveras av risken att europeisk cementindustri annars skulle konkurreras ut av smutsigare produktion utanför EU. Det är osäkert om den risken verkligen finns, för cement fraktas oftast inte så långt. Gratisrätterna för bland annat cement blev kvar efter med röstsiffrorna 334-329 i EU-parlamentet i mars 2021. Gratisrätterna har i hög grad gynnat svensk industri, som alltså släppte ut 16,5 miljoner ton men fick 18,4 miljoner ton i gratis tilldelning. De kan alltså sälja överskottet, just nu för 440 kronor per ton. Gratistilldelningen ska minska framöver enligt Roman Hackl, analytiker på Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.

– Naturvårdsverket vill också att de fria tilldelningen fasas ut. När jag började jobba med utsläppshandelssystemet blev jag helt chockad. Hur kan man ha det så? säger han om gratistilldelningen.

– Men allt har sin historik. Det har vuxit fram, och Sverige har ett lite annat energisystem än resten av Europa, tillfogar han.

Trots gratis tilldelning är det osäkert om cementindustrins utsläpp kan återgå till tidigare nivå eller ens ligga kvar där de är idag. Det finns alternativa material.

3. Oljeraffineringsföretaget Preem, som ägs av saudiern Mohammed Al-Amoudi, minskade utsläppen för andra året i rad, 2020 främst på grund av minskad efterfrågan på drivmedel. Enligt Ludwig Kollberg, kommunikationschef vid Preem minskade utsläppen i råvaruledet med hela 48 procent, eller 3,7 miljoner ton koldioxid, vilket är mer än Preems direkta utsläpp vid raffinering. Preem planerar även för mer produktion av biodrivmedel i både Göteborg och Lysekil. De kritiserade planerna på ett tjockoljeraffinaderi lades ned i september 2020.

Framtiden för bensin och diesel är osäker, eftersom så stort politiskt fokus ligger på elbilar.

4. LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De har liksom SSAB planer på att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el.

5. Borealis, ägs av arabiska emirat och producerar kemikalier för plast med mera, från fossilgas.

6. Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk har stora klimatutsläpp från kalkbränning på samma sätt som cementindustrin. Kalk används i bland annat stål- och pappersindustrin. Kalkbrytningen är kontroversiell, och industrin har ingen plan för att ersätta den. Kalkindustrin har grupperats ihop därför att utsläppen är ett gemensamt problem, hittills utan lösning.

7. Stockholm Exergi i Stockholm producerar värme och el från avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Se ovan.

8. ST1, som tidigare hette Shell, är ett oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel och bygger ett nytt bioraffinaderi, som ska vara i drift 2022, enligt VD Bo Erik Svensson.

9. Boliden Rönnskärsverken. Smältverk för koppar, zink bly, silver, guld. Återvinning av elektronik.

10. Tekniska verken Linköping. Kommunägt bolag. Eldar avfall i Gärstadverket och hävdar att detta globalt minskar de globala koldioxidutsläppen med 860 000 ton om året. Ökade utsläppen 2020.

11. Sysav ägs av 14 skånska kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien.

12. SSAB Borlänge. Stålproduktion från skrot använder mest el, men även en del bränslen.

13. Eon Värme Händelöverket Norrköping. El och värme från avfall och även biobränslen.

14. Renova Avfall, Göteborg. Ägs av tio kommuner. Eldar eget och importerat avfall, bland annat från Storbritannien.

15. Vattenfall Uppsala ägs av svenska staten. De minskade sina utsläpp med över 100 000 ton 2019. Den sista torven eldades våren 2019, och ersattes av träpellets, och en del olja har också ersatts av bioolja.

16. Höganäs. Producerar järnpulver av malm som reduceras med koks och fossilgas, även viss mängd biogas.

17. Vargön Alloys. Turkiskägt företag som tillverkar ferrokrom, som används för att producera rostfritt stål och andra legeringar. Koldioxiden mest från koks som reducerar metalloxider till metall. Ger fjärrvärme till Vänersborg.

18. Mälarenergi. En av de tidigare värsta miljöbovarna har äntligen slutat elda kol och kraftigt minskat sina utsläpp, även 2020. Eldar nu mest bio och även avfall.

19. Avesta Jernverk. Producerar rostfritt stål. Ägs av finska Outokumpo.

20. Nynas. Raffinaderi för asfalt och oljor. Ägs av bland annat finska Neste.

2019 2020 Verksamhet Orter
1 SSAB 5230 4552 ståltillverkning från malm Luleå, Oxelösund
2 Cementa 2024 1901 cement Gotland, Skövde
3 Preem 1680 1538 oljeraffinering Lysekil, Göteborg
4 LKAB 668 650 järnmalm/pellets Kiruna, Malmberget
5 Borealis Krackeranläggningen 632 605 Kemi (plast) Stenungsund
6 Nordkalk m fl 602 609 kalkbränning Gotland m fl
7 Stockholm Exergi 705 382 el och värme, avfall och bio Stockholm m fl
därav Värtaverket KVV6 311 4,5 el och värme från kol Stockholm
8 ST1 456 500 oljeraffinering Göteborg
9 Boliden Rönnskärsverken 271 280 metallproduktion, återvinning Skellefteå
10 Gärstadverket Linköping 259 265 el och värme Linköping
11 SYSAV 255 244 el och värme från avfall Malmö
12 SSAB Borlänge 227 214 stål från skrot Borlänge
13 Eon Händelöverket Norrköping 223 207 el och värme Norrköping
14 Renova Avfall Gbg 200 206 el och värme från avfall Göteborg
15 Vattenfall Uppsala Boländerna 286 174 el och  värme Uppsala
16 Höganäs 173 166 Järnpulverproduktion med fossilgas Höganäs
17 Vargön Alloys 182 155 produktion av legeringsämnen Vänersborg
18 Mälarenergi, kraftvärmeverk 240 140 el och värme Västerås
19 Avesta Jernverk 135 120 stål Avesta
20 Nynas 116 107 raffinaderi Nynäshamn
Göteborg Energi 214 46 el och värme Göteborg
därav Rya kraftvärmeverk 194 35 el och värme med fossilgas Göteborg
Summa all industri (exklusive flyg) 18771 16521

Källor: utsläppshandelsstatistik samt årsredovisningar för Stockholm Exergi, sidan 160 och Göteborg Energi,  sidan 56.

LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2017
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2018
LÄS MER: De släppte ut mest koldioxid 2019

Läs mer om koldioxidutsläpp:

Nya kolkraftverk stoppas och fasas ut globalt
Kolet – en fråga om liv och död
Minskad avverkningstakt ger stora klimatfördelar
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter