Ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén. Foto: Jens Sølvberg.
Inte läge att backa nu
Världen står mitt i en akut klimatkris med rekordhetta, bränder och skyfall som präglat sommaren. Trots vetenskapens varningar och akuta behov av åtgärder har politiska svar uteblivit, enligt Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.
Sommaren har kantats av rekordhetta, bränder och skyfall. Bilden är glasklar. Vi står mitt i en akut klimatkris, men trots alla vetenskapliga uppmaningar har svaret från politiken uteblivit. Naturskyddsföreningens uppdrag är därmed viktigare är någonsin.
Enligt den europeiska miljöbyrån kostade extremväder i EU mellan 2010 och 2020 dryga 145 miljarder euro. Därefter ledde ett enskilt skyfall i Gävle 2021 till förluster på 1,85 miljarder kronor och bara två år senare nåddes Gävle av nästa översvämning. Stormen Hans har lämnat efter sig stor förödelse i vårt land.
Flera länder backar
De risker som klimatkrisen innebär förstärks av naturkrisen och av utsläppen av miljögifter som påverkar både ekosystem och vår hälsa. Fem av de nio planetära gränserna har redan överskridits, och vi är nu vid halvtid för de 17 globala utvecklingsmålen.
Inför FN:s stundande toppmöte för Agenda 2030 i New York i september ser det mycket svårt ut att uppnå målen till år 2030. Om vi inte omgående lägger om kursen radikalt, men det tycks vi inte göra. I stället backar flera europiska länder från sina klimatambitioner.
”Det är inte bara klimatet som är upp och ner”
Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak har godkänt 100 nya tillstånd för att borra efter olja och gas i Nordsjön, och nästa klimatmöte, COP 28, ska ledas av oljedirektören Sultan Ahmed al-Jaber. Det är inte bara klimatet som är upp och ner, utan politiken är paradoxal. Även på hemmaplan.
FN:s klimatpanel, Klimatpolitiska rådet och regeringens egna myndigheter har påtalat det akuta behovet av utsläppsminskningar och en kraftfull politik för klimatomställning. Regeringen har också undertecknat den nya globala handlingsplanen för biologisk mångfald.
Trots det fortsätter regeringens nedmontering av miljö- och klimatarbetet. Den kraftigt neddragna miljöbudgeten i 2023 års budget slår igenom och visar sorgliga effekter för friluftsliv, naturvård och öppna landskap. Neddragningarna planeras bli ännu värre nästa år, men det finns en möjlighet för regeringen att ta sitt förnuft till fånga i den kommande budgeten.
I Sverige ökar utsläppen
I Sverige leder regeringens politik för första gången på länge till ökade klimatutsläpp, men man har lovat att den kommande klimathandlingsplanen ska staka ut vägen för en effektiv klimatpolitik. Signalen från forskare, näringsliv och miljörörelse är tydlig: de svenska klimatmålen är viktiga och ska nås.
Många befarar att regeringen avser att slakta det svenska 2030-målet och skjuta utsläppsminskningarna på framtiden, trots att vetenskapen är tydlig: utsläppsutrymmet för att klara Parisavtalet är snart slut.
För att få oss på rätt väg måste vi mobilisera motkraften och slå hål på myten att det inte spelar någon roll vad Sverige gör. Vi måste stärka tilltron till att var och en av oss spelar roll – för det gör vi.
Det är flera som vill se en kraftfull klimat- och miljöpolitik och efterfrågar konkreta lösningar och förslag. Man sätter sitt hopp till Naturskyddsföreningen.
Efter valet ökade medlemsantalet med 20 000 på bara två månader och vi är ännu starkare tillsammans. Nu behöver vägen framåt bli tydlig. Och vi har kunskapen och lösningarna för att komma dit. Vi kan kavla upp ärmarna och bli än vassare och starkare. Vi behövs mer än någonsin, och är beredda att kämpa tillsammans.
