Dubbelt så många miljöbrott i Ukraina

Lördagen den 24 februari har det gått två år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Sedan dess förs ett brutalt ställningskrig utan synlig lösning. Enligt FN har långt fler än 10 000 civila dödats och nästan dubbelt så många skadats, men mörkertalet är stort och det verkliga antalet troligen större.

Den ukrainska befolkningen utsätts i stort sett dagligen för artilleri- och bombanfall. Städer, byar, åkermark, industrier och kraftverk förstörs.

Kartlägger miljöbrott

När den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction för ett år sedan räknade på antalet misstänkta miljöbrott som begåtts under kriget räknade de till 841. Det handlade framför allt om skador på industrier och kraftverk som kan leda till miljöförstöring.

Ett år senare visar Ecoactions interaktiva karta 1 549 misstänkta miljöbrott fram till och med 10 december 2023. När Sveriges Natur ringer upp Ecoactions vd, Olga Polunina, säger hon att det handlar om fler än 1 600 nu.

– Situationen blir bara värre, det pågår bombningar just nu. Det är svårt att samla in bevis för miljöbrott för det är inte säkert och för att föroreningar migrerar med vind och vatten. Om man inte kan ta prover precis efter bombanfall är det inte säkert att man får de bevis man behöver. Men vi fortsätter att samla in det vi kan och analysera potentiella konsekvenser för natur och miljö, och hur kriget till exempel utgör ett hot mot landets kärnkraftverk.

Hållbar återuppbyggnad

Det arbete som bland andra Ecoaction gör för att kartlägga krigets påverkan på miljön och klimatet hyllas av Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström, som också varit EU:s miljökommissionär. Den 1 februari i år presenterade hon 50 rekommendationer för hur Ukraina ska hantera miljöförstöringen under kriget och förbereda sig för en så hållbar återuppbyggnad som möjligt efter kriget.

Läs också: Så drabbas miljön i krigets Ukraina

Sedan juni 2023 har Margot Wallström varit en av två styrande i en högnivåpanel för en konsekvensanalys av krigets påverkan på miljön i Ukraina. Panelen tillsattes av Ukrainas president Volodymyr Zelensky, vars stabschef Andriy Yermak lett arbetet med Margot Wallström.

– Upprinnelsen är att punkt åtta i Zelenskys fredsplan handlar om miljön. Det är modigt och förutseende att nämna miljön under brinnande krig. Vi har för det första tittat på hur miljöskadorna ser ut, för det andra på ansvarsutkrävande och för det tredje på hur återbyggnaden kan ske på ett så miljövänligt och hållbart sätt som möjligt, säger Margot Wallström.

Tillsätta en koordineringsgrupp

Bland de 50 rekommendationer som högnivågruppen lagt fram finns allt från att den ukrainska regeringen bör tillsätta en koordineringsgrupp, som samordnar de olika insatserna som görs för att samla in bevis på miljöbrott, till hur en hållbar återuppbyggnad efter kriget ska genomföras och finansieras. Redan under den första punkten ingår till exempel Ecoaction, som också är Naturskyddsföreningens partnerorganisation i landet.

Ecoaction och många andra organisationer och forskningsprojekt har tillfrågats om underlag till högnivågruppen. Margot Wallström är imponerad av det arbete som redan pågår i Ukraina.

Läs också: Larmen avlöser varandra – miljöarbetet försvåras

Olga Polunina säger att hon hade tre möten med representanter för högnivågruppen, men att hon till en början var besviken över att de inte tillfrågades om mer konkreta förslag till rapporten.

– Det handlade mest om att de vill berätta om sitt arbete och fråga om vad vi gjorde, säger hon.

Saknar konkreta förslag

Så här i efterhand förstår Olga Polunina varför, att gruppen skulle ta fram rekommendationer, snarare än att berätta vad som görs och hur situationen faktiskt ser ut. Hon tycker de 50 rekommendationerna är bra och viktiga, men saknar mer konkreta förslag på åtgärder. Hon hade gärna sett förslag på hur återuppbyggnaden ska gå till, hur den ska finansieras och hur Ryssland ska ställas till svars.

– Men jag förstår inte riktigt exakt vill vem dessa rekommendationer riktar sig, hur de ska följas upp och hur vi kan veta om de faktiskt genomförs.

Till Sveriges Natur säger Margot Wallström att högnivågruppen har erbjudit sig att bidra till att följa upp rekommendationerna så att de genomförs, och också att sprida information om det arbete som behöver göras.

– Vi kommer fortsätta att ha kontakt med miljöorganisationerna. Det var vi som insisterade på att de skulle bjudas in i arbetet. Jag tror att det är avgörande för att det ska gå att implementera våra förslag. Vi har också synpunkter på att organisationerna kan bli starkare om de kan samla och koordinera sitt arbete inom en slags paraplyorganisation så att de kan framföra sina åsikter samlat, säger hon.

Läs också: Ukraina fruktar attacker mot kärnkraftverk

Fred med naturen

Margot Wallström anser att den ukrainska regeringen gör ett pionjärarbete genom att ta upp miljöfrågan under kriget.

– Det är ledarskap att säga att vår framtid hänger på det här. Det handlar om kvalitén på luften, på vattnet och marken och allt det här som är livsbetingelser. Det är inget som kan göras senare för under tiden förstörs saker som man ska leva av. Man är i Ukraina till en extrem grad så beroende ekonomiskt och socialt och på alla sätt av vad naturen kan ge. Man måste förstå att ska det bli fred så måste det bli fred med naturen också.

Hon understryker att den förstörelse som sker under kriget måste kartläggas och bevisföras redan nu. För det handlar också om brott som påverkar Ukrainas hälsa, både på kort och lång sikt, enligt henne.

– Man är pionjärer på så sätt att man etablerar metoder för bevisinsamling och standards för miljöeffekter i krig. Det har inte gjorts tidigare, liksom att ställa krav på hållbarhet vid återuppbyggnaden.