Uran används som bränsle i kärnkraftverk och finns globalt i stora mängder, men mestadels låga halter. Sveriges andel av världens kända uranresurser är bara 1,6 promille, och halterna i fyndigheterna är låga. Men med stigande uranpris har intresset för det svenska uranet åter ökat. En uranbrytning i Sverige skulle dock föra med sig stor miljöpåverkan, enorma berg med radioaktiva rester från brytningen och utsläpp av tungmetaller.

– Eftersom halterna är så låga skulle uranbrytning i Sverige bli kostsam och orsaka både förödande skador på landskapet och stora mängder radioaktivt avfall, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. Vi säger nej till svensk uranbrytning.

I dag finns cirka 225 undersökningstillstånd för uranprospektering i stora delar av Sverige, främst i Västergötland, Jämtland samt i Norrbottens och Västerbottens inland. Arjeplog leder med 31 undersökningstillstånd, följt av Bergs kommun med 29, Åre 25, Strömsund och Arvidsjaur med 11. Detta enligt en ny sammanställning i boken ”Uranbrytning i Sverige” av Olov Holmstrand och Jan Lindholm, utgiven av Naturskyddsföreningen.

– Att den svenska kärnkraften orsakar stora miljöskador i de länder där uranet bryts i dag är inte ett skäl att starta en svensk uranbrytning, utan att istället snarast möjligt avveckla den svenska kärnkraften, säger Olov Holmstrand.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.