Miljöligan i Skarpnäck är Stockholms största Agenda 21-satsning och kommunens miljöskyltfönster. ”Välkommen till Skarpnäck – här satsar vi på miljön” , står det på skylten vid infarten. Varje år har hundratals besökare från hela världen slussats till Miljöligan på studiebesök. När Stockholm 1997 vann miljöpriset European Sustainable City Award var det till stor del tack vare det framgångsrika Agenda 21-arbetet, med Miljöligan som spjutspets. Och när prisvinnaren Stockholm stod värd för en internationell miljökonferens i september förra året erbjöds deltagarna bland annat en tur till just Skarpnäck.

Den 1 april tog det slut. Kvar av Skarpnäcks sex Agenda 21-samordnare finns nu en och en halv tjänst, som ska driva verksamheten i de sammanslagna stadsdelsförvaltningarna Skarpnäck och Hammarby – ett fyra gånger större område än tidigare.

– Stockholms experimentverkstad för lokalt, utåtriktat miljöarbete slår igen, säger Miljöligans ledare Eric Forsmark.

Stockholms kommun sparar ett par miljoner kronor på att avveckla Miljöligan. Det är vad det i grunden handlar om. Flera andra miljösatsningar i Stockholms kommun går samma väg när den nya politiska majoriteten i stadshuset drar åt svångremmen.

Eric Forsmarks förklaring till att kommunen stryper ett framgångsrikt projekt gett Stockholm så mycket goodwill är att kommunen är för stor:

– Det finns så många instanser att det saknas överblick. När kostnadsjägarna hittar en budgetpost på en miljon till något med ett så obskyrt namn som ”Miljöligan, Skarpnäck” då drar man in den, utan att sätta sig in i konsekvenserna.

Miljöborgarrådet Alf T Samuelsson (kd), kan inte erinra sig att han över huvud taget sett den posten i den centrala budgeten. Men han försvarar besparingarna.

– Ekonomin har misskötts under den gamla majoriteten. För att få balans i ekonomin var besparingarna nödvändiga, även om vi naturligtvis inte gör dem med glatt hjärta.

Glada hjärtan eller inte; Agenda 21-arbetet har haft det motigt också på andra håll. Av de 635 miljoner kronor som Stockholm har fått i bidrag från LIP, det lokala investeringsprogrammet, (mer känt som statens program för ekologisk omställning) skulle 36 miljoner kronor gå till kretsloppsprojekt i stadsdelarna. Statens pengar skulle svara för hälften av kostnaderna, resten skulle komma från Stockholms centrala budget. Men i elfte timmen kom nya direktiv. Agenda 21-samordnarna var tvungna att ordna 25 procent av projektpengarna från ”externa finansiärer”, alltså sponsorer.

Kravet på sponsorer upplevdes som orealistiskt av många Agenda 21-samordnare. Flera stadsdelar såg sig tvungna att skrota projektplaner som man lagt ned mycket tid på att ta fram. Efter omfattande protester drog till sist stadsledningskontoret tillbaka sponsortvånget. Stadsdelarna får nu själva finansiera de 25 procenten, om de vill och kan.

Alf T Samuelsson beklagar oklarheterna och de många turerna i ärendet:

– Så här ska det inte behöva gå till, men nu har vi klarat ut allting och satsar på att projekten blir av. Vi ska absolut inte lämna tillbaka LIP-pengarna till staten, säger Samuelsson, som uppenbarligen inte läst Stockholms uppföljningsrapport om användningen av LIP–pengarna. Av den framgår nämligen att ungefär hälften av de planerade projekten sannolikt inte blir av.

Men det är inte bara Agenda 21-arbetet som tagit stryk det senaste halvåret. En rad nedskärningar och politiska beslut visar att miljöarbetet rustas ned.

Det kretsloppsborgarråd som fanns under den förra mandatperioden har avskaffats. Samma sak gäller för det kretsloppsråd som leddes av dåvarande ”regeringschefen”, finansborgarrådet Mats Hulth (s).

– Genom kretsloppsrådet fick miljöfrågorna tyngd och en direktkanal till högsta politiska nivå som nu gått förlorad, kommenterar Ann-Marie Lidmark som var sekreterare i rådet.

– Jag vet inte varför rådet togs bort. Det skedde innan jag utsågs till borgarråd, säger Alf T Samuelsson, som har en hel del att hålla reda på. Förutom miljön ansvarar hans rotel för integration, kyrkogårdar och idrott.

Miljöförvaltningens budget har skurits ned med cirka 10 procent efter en följd av år med höjda anslag. Bland annat avbryts arbetet med att utarbeta ett planerat naturvårdsprogram för stan.

– Vi i den nya majoriteten har lagt tyngdpunkten på skola, vård och äldreomsorg. Detta i kombination med den dåliga ekonomi vi har ärvt tvingar oss att spara på andra håll. Om vi har tagit i för hårt får framtiden utvisa, säger Samuelsson. Ett svar som återkommer många gånger .

Miljöförvaltningens har fått nej till att bevilja Stockholms vattenvårdsprogram tre miljoner kronor om året under perioden 2000-2002. I stället vill majoriteten engagera ”ideella och kommersiella krafter” i arbetet. Bland annat hänvisar man till ett lyckat projekt i USA och att ett par av Stockholms sportdykarklubbar redan tävlar om vem som kan plocka upp mest skräp från sjöbottnarna.

Några veckor efter att Alf T Samuelsson varit med om att säga nej till extrapengarna säger han till tidningen Svenska Dagbladet att Stockholm ska satsa på ett ”ambitiöst vattenprogram”.

– Programmet kan bli nog så ambitiöst utan extramiljoner från kommunen. Det finns andra vägar man kan gå, säger Samuelsson.

Stockholm hoppar av SNFs projekt ”Utmanarkommuner”. Det treåriga försöket går ut på att fem sinsemellan olika kommuner ska hjälpas åt att förverkliga visionen om den fossilbränslefria kommunen.

Förra året beslutade miljö –och hälsoskyddsnämnden att Stockholm skulle vara med som utmanarkommun. När kommunerna inför en presskonferens skulle skriva under en samförståndsdeklaration kovände den nya majoriteten. Stockholm undertecknade aldrig deklarationen och lämnade i praktiken projektet, men SNF väntar fortfarande på ett formellt beslut på avhoppet.

Alf T Samuelsson förklarar:

– Vi tycker inte det är rimligt att Stockholm ska jämföra sig med mindre städer, som till exempel Övertorneå. Vi tycker det är bättre att utmana exempelvis de andra nordiska huvudstäderna. Ett sådant förslag kommer snart, och då hoppas vi att SNF vill vara med och samarbeta.

Ett måldokument för ekologiskt byggande som antogs i kommunfullmäktige hösten 1997 innehåller ett fyrtiotal miljökrav vid nybyggen. I ett tillägg till ett annat beslut i gatu– och fastighetsnämnden gör majoriteten klart att kraven i byggdokumentet hädanefter bör ses som ”riktlinjer”.

– Vi tror mer på dialog än direkt styrning från kommunen, kommenterar gatu-och fastighetsborgarrådet Sten Nordin (m).

Miljöambitionerna för Hammarby Sjöstad, en planerad kretsloppsanpassad stadsdel i Stockholm, naggas allt mer i kanterna (se nedan).

Stadens kommunala avfallsbolag Skafab ska spara 24 miljoner kronor. Utbyggnaden av planerade återvinningsstationer avbryts. Det innebär ett avsteg från Stockholms återvinningsambitioner som de har uttryckts i kommunens avfallsplan.

– Vi ser över hela verksamheten, inklusive avfallsplanen och målsättningarna, och under tiden tycker vi det är rimligt att inte utvidga vårt arbete, säger Ulla Ericson, Skafabs moderata styrelseordförande.

Under en följd av år har budgetanslagen till Stockholms miljö ökat, men nu vänder det alltså nedåt. Många verksamheter och mål håller på att ”ses över” och tecknen på att miljöpolitiken och miljöambitionerna rustas ned är många.

– Vi är oroade över den låga prioritet den nya majoriteten ger miljöfrågorna. Manskrotar befintliga miljöprojekt och tar inga nya initiativ. Trots att en färsk rapport visar att Stockholm förmodligen inte når de miljömål som politikerna satte upp för år 2000 saknas det en långsiktig strategi, anser Kristina Birath, avgående ordförande för SNFs Stockholmskrets.

Men Alf T Samuelsson vädjar om tålamod och håller inte med om att det skett ett trendbrott:

– Så är det inte. Jag ska personligen verka för att det blir mer pengar åt miljön i nästa budget. Att det skulle bli tal om ytterligare besparingar har jag svårt att se.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.