Alla partier utom Socialdemokraterna är beredda att satsa 250 miljoner extra på att skydda värdefulla skogar. Detta är en av de åtgärder som Svenska Naturskyddsföreningen tar upp i sin valenkät. Riksdagspartierna har fått tio konkreta förslag att ta ställning till. Hur skulle partiet rösta om förslagen lades på riksdagens bord? Här är partiernas svar.

1: Höj anslagen för inköp av mark för naturvårdsändamål (reservat och biotopskydd) från 215 till minst 470 miljoner kronor per år.
Alla partier utom socialdemokraterna svarar ja. Moderaterna vill finansiera höjningen genom att sälja statens aktier i AssiDomän. Miljöpartiet vill höja anslaget ännu mer. Socialdemokraterna har föreslagit en höjning av anslagen med 185 miljoner för de närmaste tre åren. Det innebär att anslaget kommer upp till drygt 300 miljoner per år.
Kommentar: Miljövårdsberedningen, regeringens expertorgan för miljöfrågor, har utrett hur mycket skog som måste skyddas om Sverige ska klara målet att bevara den biologiska mångfalden. Siffran 470 miljoner kronor bygger på Miljövårdsberedningens bedömningar.

2: Stoppa all avverkning av naturskog på statens mark.
Samtliga partier svarar ja.
Kommentar: Det handlar framför allt om statliga Fastighetsverkets skogsbruk i fjällnära skogar.

3: Ändra grundlagen så att det inte råder minsta tvivel om att principen om att förorenaren ska betala (PPP, Polluter Pays Principle) gäller i Sverige.
Bara vänsterpartiet och miljöpartiet svarar ja utan reservationer. Centern svarar också ja, men vill göra undantag för jord- och skogsbruk. Kristdemokraterna säger att den utredning som nu tillsatts får visa om lagen behöver ändras. Också folkpartiet hänvisar till utredningen, och menar liksom socialdemokraterna att det är orimligt att tolka regeln så att PPP sätts ur spel. Moderaterna säger nej; långsiktigt framgångsrik naturvård måste bygga på ett starkt skydd av äganderätten.
Kommentar: Har en företagare som får krav på att minska utsläppen från sin verksamhet rätt till ersättning från staten för kostnader eller minskade inkomster? Många experter hävdar att en regel i regeringsformen (RF 2:18) måste tolkas så, trots att det inte var avsikten när lagen skrevs. Om de har rätt strider grundlagen på denna punkt mot den internationellt vedertagna principen att den som orsakar en miljöstörning ska stå för kostnaderna (PPP).

4: Ändra lagen så att ägarna till kärnkraftverk blir skyldiga att skaffa sådana säkerheter att de kan betala de fulla kostnaderna för skador och sanering vid en olycka.
Centern och miljöpartiet säger ja. Kristdemokraterna säger ja med reservationen att lagen måste följa de internationella överenskommelser på området som Sverige skrivit under. Också folkpartiet hänvisar till Wien-konventionen, där länder med kärnkraft åtagit sig att ta ansvar för konsekvenserna av olyckor.
Folkpartiet, moderaterna och vänsterpartiet vill att ägaren till ett kärnkraftverk ska vara ersättningsskyldig ”till sin sista krona” vid en olycka. Vänsterpartiet motiverar sin ståndpunkt med att det helt enkelt inte är möjligt att teckna försäkringar som täcker skadorna för en stor reaktorolycka, det kan bli fråga om hundratals miljarder kronor.
Socialdemokraterna vill att ”ersättningsskyldigheten ska utökas påtagligt”.
Kommentar: I dag är den som äger ett kärnkraftverk skyldig att ersätta skador vid en reaktorolycka upp till två miljarder kronor. Resten täcks av staten. Enligt Svenska Naturskyddsföreningens mening innebär detta en dold subvention, eftersom kärnkraftföretagen inte behöver betala försäkringskostnader som svarar mot verksamhetens risker för miljö och hälsa.

5: Bevara nationalälvarna!
Alla partier svarar ja.
Kommentar: Nationalälvarna är de fyra stora älvar som inte utnyttjats för vattenkraft: Vindelälven, Pite, Kalix och Torne älv. De är skyddade enligt lag, men då och då väcks ändå tanken att någon av dem ska byggas ut.

6: Ta bort de statliga bidragen till småskalig vattenkraft.
Moderaterna, folkpartiet och miljöpartiet svarar ja. Kristdemokraterna och vänsterpartiet accepterar att bidraget används för effektivisering av befintliga kraftverk.
Centern och socialdemokraterna svarar nej. Centern motsätter sig inte stöd till minikraftverk under förutsättning att det inte skadar miljön. Socialdemokraterna skriver att bidraget ska användas för ombyggnad och effektiviseringar av befintliga anläggningar.
Reglerna för bidragen säger dock klart att också nya kraftverk kan få pengar.
Kommentar: I det energipolitiska beslutet 1997 ingick bland annat 100 miljoner kronor i bidrag till utbyggnad av småskalig vattenkraft. Svenska Naturskyddsföreningen menar att all fortsatt vattenkraftutbyggnad innebär oacceptabel miljöförstöring.

7: Beslut om miniminivåer för miljöskatter i EU:s ministerråd ska fattas med majoritetsbeslut.
Alla partier utom socialdemokraterna och moderaterna svarar ja.
Moderaterna säger nej med motiveringen att Sverige ska ha sista ordet när det gäller våra egna skatter. Socialdemokraterna säger nej av samma skäl.

8: Höj energiskatten på diesel med minst 60 öre litern.
Miljöpartiet och vänsterpartiet svarar ja. Vänsterpartiet vill genomföra höjningen gradvis under flera år. Kristdemokraterna och moderaterna svarar nej, med motiveringen att en ensidig svensk höjning bara skulle gynna utländska åkerier. Folkpartiet och socialdemokraterna vill avvakta en utredning som nu ser över beskattningen av vägtrafiken.
Centerpartiet ger inget svar, men säger att man långsiktigt vill höja miljöskatterna på fossila bränslen.
Kommentar: De senaste åren har andelen nya dieselbilar ökat kraftigt. Det beror bland annat på bränslepriset. Fler dieselbilar medför mer hälsofarliga luftföroreningar.

9: Höj anslagen till länsstyrelsernas miljöarbete med minst 100 miljoner kronor per år.
Centern och miljöpartiet svarar ja. Kristdemokraterna och vänsterpartiet uttalar sig också för ökade anslag, men vill inte lova 100 nya miljoner.
Folkpartiet vill att 100 miljoner ska föras över från Jordbruksverket till länsstyrelserna. Det skulle samtidigt innebära nya arbetsuppgifter för länsstyrelserna.
Socialdemokraterna föreslår ökade anslag till länsstyrelsernas miljötillsyn i sin vårproposition; 10 miljoner nästa år och 15 miljoner år 2000 och 2001.
Moderaterna vill att länsstyrelserna ska använda mer av sina nuvarande resurser för miljöarbete, i stället för närings- och arbetsmarknadspolitik.

10: Inför obligatorisk miljöprövning vid alla beslut om statliga exportkrediter och exportgarantier.
Alla partier svarar ja.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.