Solen bryter igenom

Värme helt utan miljöproblem - det är solvärmens signum. Dagens anläggningar är robusta och lättskötta. Och kalkylen kan gå ihop riktigt hyggligt.

I fjol installerades tre gånger så många solfångare på småhus som år 2000 och i branschen talar man om ett genombrott. Höga elpriser, statliga bidrag och ett ökat miljö­intresse ses som förklaring.- Det är efterfrågan på de mindre systemen som ökar mest, säger Peter Johansson på Boverket, som utvärderar solvärmebidragen.De enkla anläggningarna, som levererar varmvatten till dusch och disk, har blivit billigare efter en tekniktävling häromåret. De ger, rätt installerade, halva familjens varmvattenbehov. I en elvärmd villa minskar elförbrukningen med mellan 1500 och 2000 kWh per år. Om man installerar solvärmen när varm­vattenberedaren ändå behöver bytas, kan den vara en riktigt bra affär; pengarna tillbaka inom fem år.Den som har oljeeldning och kompletterar med solfångare för varmvattnet besparar dessutom miljön 1,5 ton koldioxidutsläpp per år. Men den riktigt stora miljövinsten gör den som ersätter oljan med en kombination av solvärme och ved, flis eller pellets.- Solvärmetekniken är färdigutvecklad, ekonomin är bra om man gör rätt. Det som behövs för att utbyggnaden ska fortsätta att växa är mer information. Fler människor behöver bli medvetna om solvärmens fördelar, att det här är prisvärda lösningar med bra prestanda, säger Lars Andrén, ordförande i Svenska Solenergiföreningen.Just nu är det bra tillfälle att handla, menar han. Solvärmen har nästan inga driftskostnader, bara kapitalkostnad och då är det klokt att passa på när räntorna är låga.Det nuvarande statliga bidraget, max 7500 kronor för en villaanläggning och 5000 per lägenhet i flerfamiljshus, upphör vid årsskiftet, men en utvärderingsgrupp väntas föreslå att riksdagen fortsätter att stödja solvärmen. Även om utbyggnaden fått skjuts nu, är det från en låg nivå. Vi har två kvadratmeter solfångare per tusen invånare i Sverige. I Tyskland är det åtta och i Österrike arton.- Marknaden är ännu för liten för att vara självgående. Men om utvecklingen fortsätter så här, kommer den att klara sig själv om några år, tror Peter Johansson på Boverket.Finns det några som inte behöver fundera på solfångare?Ja, till exempel de som har villor inom fjärrvärmeområde. Solvärmen ger mest på sommaren. Då har fjärrvärmeverken värmeöverskott som de brukar slumpa bort för ett par tioöringar per kWh. Det kan ingen solfångare konkurrera med.Den som har tillgång till billig ved får knappast ekonomi i en solvärmeanläggning, men det kan ju vara skönt att slippa att elda för varmvattnet från maj till september.Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm manar på sin hemsida till försiktighet med solfångare på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och i känsliga miljöer.Och så krävs det förstås ett tak som inte skuggas av stora träd. Taklutningen bör vara sådan att solstrålarna träffar vinkelrätt. Taket behöver däremot inte ha rent söderläge, sydost och sydväst ger nästan lika bra verkningsgrad.

Text: Göran Kristiansson

www.boverket.se (Goda råd för din sol­värmeanläggning) www.boverket.se (p-märkning av solfångare)www.stockholm.se (bygginformation)www.solklart-solvarme.se(kampanjen ”Solklart sol­värme”?)


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Artikeln publicerades i