Maten och klimatet
Många bäckar små gör en hel å. Sällan har väl ordspråket passat så bra som när det gäller hur vår individuella livsstil påverkar klimatet. Om du ensam minskar ditt bilåkande, flygande eller går över till morötter istället för växthusodlade tomater spelar det i sig ingen som helst roll. Men det fungerar också så att om du ändrar dig får du med dig fler. Många som gör lite rätt är bättre än några få som gör allt rätt.
Stockholms miljöförvaltning mäter i ett försök koldioxidutsläppen hos typiska hushåll i huvudstaden. 60 frivilliga hushåll har bokfört alla sina inköp och dessa utvärderas enligt ett vetenskapligt program till koldioxid.
Stockholmsprojektet visar att bostadsvärmen, transporterna och maten står för de största koldioxidutsläppen. För ett typiskt singelhushåll i Stockholm svarar maten för cirka en fjärdedel av klimatgaserna. För en familj med två barn i villa blir maten en mindre andel då bostadsvärmen tar en större del. Men generellt gäller att runt 1,5 ton växthusgaser per person härrör från matkonsumtionen.
Att just ändra på matinköpen kan många gånger vara lättare än att byta bostadsenergi eller ändra ressätt till jobbet. Man kommer långt med sunt förnuft. Livsmedel som krävt en stor andel insatsenergi i odlingen eller i transporter ger stor belastning.
Stockholmsprojektet har blivit omskrivet i flera internationella sammanhang, bland annat i den indiska dagstidningen Mombay News. Projektet är också nominerat till EUs energipris. När detta läses kan Stockholms stad redan ha hämtat hem priset.
Så sent som i januari var det dock oklart om projektet ska få fortsätta då den nya borgerliga majoriteten vill spara på miljöarbetet.
