Harald Nordlund, fp:
– Ledningen i mitt parti pratar för lite miljö. Man anpassar sig till de frågor som är aktuella. Jag har engagerat mig mycket och skrivit till dem om saken. Själv arbetar jag med gruppen Gröna liberaler. Vi måste bli fler.

Sven Gunnar Persson, kd:
– Partierna är populistiska, miljöfrågorna har inte varit heta. De upplevs tillhöra en internationell elit och hamnar en bit ifrån. Jag tycker att vi politiker borde visat bättre ledarskap här. Göran Persson var på gång ett tag, men hans intresse har falnat.

Kjell Larsson, miljöminister s:
– Man ska vara försiktig med att kvantifiera efter antalet ord i partiledardebatterna. Jag behöver inte skämmas för min ledare, ekonomin har kommit före, men Göran Persson säger alltid något om miljön. Men naturligtvis kan vi göra mer.

Lotta Hedström-Nilsson, mp:
– Jag tar inte åt mig. Många tror att miljöproblemen är på väg att lösas – men så är det verkligen inte. Problemet är att vi lever i en så ekonomistisk kultur – börsen går före miljön. När så ett larm kommer kan frågan bli konkret, som nu med torsken.

Per Samuel Nisser, m:

– Bo Lundgren kunde göra mer, men vi behöver ju också en stark opinion. Det är för trångt i media. Det verkar behövas riktiga katastrofer för att det ska hända något.

Kjell-Erik Larsson, v:
– Vi kommer att lyfta fram miljöfrågorna för att aktivera opinionen. Miljöfrågorna fodrar en högre nivå på samhällsdebatten. Det handlar bland annat att vi måste börja dela på resurserna.

Eskil Erlandsson, c:

– Vi prioriterade ekonomin och orkade sen inte ta tillbaka det miljöresonemang vi hade. Det ska vi göra nu. Intresset är stort, särskilt för klimatfrågan. Och glöm inte vad vi gjorde för energipropositionen. Vi har också arbetat internt, till exempel med en resepolicy.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.