Skogsägande väcker starka känslor
Den emotionella dimension av att äga skog väger tungt. Därför väcker diskussionen om äganderätt starka känslor, säger forskaren Sabina Bergsten som har djupintervjuat skogsägare.
Den emotionella dimension av att äga skog väger tungt. Därför väcker diskussionen om äganderätt starka känslor, säger forskaren Sabina Bergsten som har djupintervjuat skogsägare.
Skogsmaskinföraren Jim Björklund sade ifrån när uppdragsgivaren ville att han skulle avverka det han bedömde som en nyckelbiotop.
En månad senare sades han upp. Nu kallar han certifieringen ett spel för gallerierna.
Omvänd naturvårdsgallring är ett av de fulare tricken i striden om skyddet och ägandet av den svenska skogen. Samtidigt som nyckelbiotoper och äganderätt tas upp i riksdagsdebatten om regeringsbildningen kommer ett tips till redaktionen.
I januari dömde Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt staten att ersätta fem markägare för att de inte får avverka sin fjällnära skog. Nu överklagas domen till Mark- och miljööverdomstolen, eftersom rättsläget fortfarande är oklart enligt Skogsstyrelsen.
18,6 miljoner kronor. Eller en femtedel av Skogsstyrelsens nuvarande budget för områdesskydd för hela 2019. Så mycket ska staten betala i ersättning till fem markägare som fått avslag för att avverka sin fjällnära skog. Domen kan komma att bli vägledande och har fått stor uppmärksamhet.
Att köra timmer med häst och släde är inte bara nostalgi. I skogarna vid Stjärnsund testar man gamla metoder för att få ett skogsbruk i samklang med naturen.
För tre decennier sedan fick svenskan ett nytt ord: trädkramare. Men skogsaktivisterna i Ore skogsrike kallar sig hellre ekosystemkramare.
Nu har de bevakat skogen sedan december och ger inte upp – tvärtom, de blir fler och fler.
Svamparna som lever i symbios med träd svälter ihjäl om träden avverkas. De vanligaste arterna verkar komma tillbaka, men fortfarande 50 år efter en avverkning ser svampsamhället annorlunda ut.
Över 90 procent av de svenska kalhyggena markbereds, det vill säga man vänder jorden för att ge nya plantor en bra start i livet. Men markberedningen riskerar att skada skogsmarken och göra den svårframkomlig. Därför vill Skogsstyrelsen börja följa upp skador efter markberedning.
Jordens förmåga att binda koldioxid är större än man tidigare känt till. Detta innebär att jord- och skogsbruksmark kan vara stora källor till utsläpp av koldioxid. Men sköts marken rätt, kan den istället kompensera för klimatförändringarna enligt forskarna bakom rapporten.