Till skillnad från andra delar av miljö-, klimat- och energipolitiken brukar den svenska linjen kritiseras från miljöorganisationer när frågan om skogens roll tar plats på EU-nivå. Nu kraftsamlar skogsintressen inför en ny mandatperiod i Bryssel.
Budskapet att äganderätten är under attack har förts fram under några år i skogstidningar och regionala tidningar utan särskilt mycket mothugg, enligt historiker Anna Sténs vid Umeå universitet.
Många tjänstemän vågar inte uttala sig i frågan om omvänd naturvårdsgallring. Skogsfrågan har blivit infekterad. Tjänstemän vittnar om en hårdnande stämning där den som för naturvårdens talan kan få sänkt lön, eller till och med riskera jobbet.
Den emotionella dimension av att äga skog väger tungt. Därför väcker diskussionen om äganderätt starka känslor, säger forskaren Sabina Bergsten som har djupintervjuat skogsägare.
Skogsmaskinföraren Jim Björklund sade ifrån när uppdragsgivaren ville att han skulle avverka det han bedömde som en nyckelbiotop.
En månad senare sades han upp. Nu kallar han certifieringen ett spel för gallerierna.
Omvänd naturvårdsgallring är ett av de fulare tricken i striden om skyddet och ägandet av den svenska skogen. Samtidigt som nyckelbiotoper och äganderätt tas upp i riksdagsdebatten om regeringsbildningen kommer ett tips till redaktionen.
I januari dömde Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt staten att ersätta fem markägare för att de inte får avverka sin fjällnära skog. Nu överklagas domen till Mark- och miljööverdomstolen, eftersom rättsläget fortfarande är oklart enligt Skogsstyrelsen.
18,6 miljoner kronor. Eller en femtedel av Skogsstyrelsens nuvarande budget för områdesskydd för hela 2019. Så mycket ska staten betala i ersättning till fem markägare som fått avslag för att avverka sin fjällnära skog. Domen kan komma att bli vägledande och har fått stor uppmärksamhet.
Att köra timmer med häst och släde är inte bara nostalgi. I skogarna vid Stjärnsund testar man gamla metoder för att få ett skogsbruk i samklang med naturen.
För tre decennier sedan fick svenskan ett nytt ord: trädkramare. Men skogsaktivisterna i Ore skogsrike kallar sig hellre ekosystemkramare.
Nu har de bevakat skogen sedan december och ger inte upp – tvärtom, de blir fler och fler.
