Med hjälp av en storsatsning ska tillgången på batterilagrad energi kunna tredubblas i fattiga länder samtidigt som det öppnar för mer förnybara energikällor. Men batteriers miljöpåverkan är omdiskuterad.
Gränsen för hur mycket koldioxid nya bilar får släppa ut bör sänkas med 40 procent fram till 2030, tycker EU-parlamentet. Det är därmed så gott som klart att ytterligare insatser behövs på hemmaplan, för att de svenska målen ska kunna nås.
Ulf Kristersson (M) har fått uppdraget att undersöka möjligheterna om att bilda en ny regering. Vilka alternativ har han och vad innebär det för miljöpolitiken om han lyckas bilda en regering? Sveriges Natur har tidigare pratat med statsvetaren Åsa Knaggård, som gav en bild hur miljöpolitiken kan bli beroende på vilken regering vi får.
Varje år slängs eller förstörs runt 1,6 miljarder ton mat i världen. Det är drygt en tredjedel av all mat som produceras och motsvarar cirka 50 ton mat i sekunden. Samtidigt ökar antalet undernärda i världen och var 2017 uppe i 821 miljoner, enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Från att ha visat ett ganska ljumt intresse för klimatet utlovar nu filantropiska organisationer fyra miljarder dollar över fem år i sin största klimatsatsning någonsin. Givarna själva kallar det en handpenning i förhållande till vilka belopp som behövs.
Sommarens skogsbränder och torka gjorde att valet 2018 såg ut att bli ett klimat- och miljöval. Men på valdagen var miljö inte ens en av väljarnas tio viktigaste frågor. Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att det beror på väljarna snabbt glömmer bort dessa frågor.
Förbjud sugrör, inför producentansvar för fimpar och informationskampanjkrav för att öka återvinning av plastpåsar. Förslagen om hur EU ska stoppa plastskräpet i naturen är många. Och åsikterna hos lagstiftarna går i sär. EU-striden om plastskräpet har inletts.
Mer än en fjärdedel av den globala avskogningen sker på grund av råvaruutvinning visar en ny studie. Den skogen växer inte tillbaka.
På måndag, den 24 september, öppnas riksdagen för första gången efter valet. Valresultatet innebär en stor osäkerhet i regeringsfrågan. Vilka alternativ kommer att påverka miljöpolitiken mest? Åsa Knaggård, statsvetare med miljöfokus vid Lunds Universitet säger att mycket beror på hur stort inflytande Sverigedemokraterna får.
I våras förbjöd EU flera växtskyddsmedel som misstänks ligga bakom den omfattande bidöden. Men nu har också alternativen hamnat under lupp. Ett misstänks kunna vara lika farligt.
