Annons
Svenska baljväxter klimatsmart lösning

Svenska baljväxter har lägre klimatpåverkan och skulle kunna odlas mer. Samodling med spannmål ger fördelar. Foto: Getty

Svenska baljväxter klimatsmart lösning

I dag odlas en del baljväxter i Sverige, men mycket används som foder eller exporteras till Indien. Samtidigt importeras stora mängder från Kina. Långväga transporter och användning av bekämpningsmedel har stor miljöpåverkan i livsmedelskedjan, men en utökad odling av baljväxter i det svenska lantbruket kan minska klimatutsläppen avsevärt.

Baljväxter såsom bönor, ärter och linser är något av det klimatsmartaste man kan konsumera i matväg. Att dessutom välja svenskodlat bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser och mindre negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Trots det fylls livsmedelsbutikernas hyllor med importerade baljväxter från Kina, Nordamerika och Turkiet. En del av de baljväxter som faktiskt odlas i Sverige transporteras till Italien för att kokas och förpackas, autoklaveras, i tetraförpackningar för att sedan transporteras tillbaka.

I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet analyseras miljöprestandan hos fem svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) som sedan jämförs med de importerade alternativen. Resultatet? Baljväxter som odlas, förpackas och säljs som torrvaror i Sverige har åtta gånger lägre klimatpåverkan än de importerade som processas och förpackas i Italien.

Den vetenskapliga artikeln hittar du här.

Långa transporter bidrar till höga utsläpp

Pernilla Tidåker, huvudförfattaren bakom studien, förklarar att hela livscykeln som innefattar odling, förpackning och transport vägdes in i jämförelsen och att det framförallt är de långväga transporterna som bidrar till höga utsläpp. 

– I många studier och rapporteringar upprepas det att transporter har marginell betydelse för livsmedels klimatpåverkan. I det här fallet var det en dominerande faktor, säger Pernilla Tidåker.

Svenskodlade baljväxter kan förpackas som torrvaror i Sverige, men ska de processas och förpackas måste de transporteras till och från en processanläggning i Italien. Det är i synnerhet transporterna från Italien av de tetraförpackade varorna som bidrar till klimatutsläppen. 

– Klimatvinsten som svenskodlade baljväxter för med sig försvinner i samband med transporten till och från Italien. Det skulle göra stor skillnad att ha en processanläggning i norra Europa istället. Tetraförpackningar fyller en viktig funktion och det vore ett steg i rätt riktning att processa baljväxter närmare konsumenten, säger Pernilla Tidåker.

Finns intresse för samodling hos svenska bönder

I dag upptar baljväxter två procent av Sveriges åkerareal. Ärter och åkerbönor odlas i södra och mellersta Sverige och trädgårdsbönor såsom bruna, svarta och vita bönor odlas huvudsakligen på Öland. En storskalig odling av trädgårdsbönor på fastlandet är enligt Pernilla Tidåker en utmaning då förhållandena inte är lika optimala som på Öland, men ärter och åkerbönor kan däremot odlas i många regioner i Sverige. Det finns dessutom potential till samodling mellan baljväxter och spannmål i lantbruket. Studien visar att även låga skördar av bland annat ärter kan ha liten miljöpåverkan om de samodlas.

– Generellt är det bra med mycket skörd per hektar för att fordonens bränsleförbrukning fördelas på en större mängd grödor, men vid samodling får man två grödor vilket är väldigt fördelaktigt. Det finns intresse hos svenska bönder och möjligheter att utveckla samodlingssystem vilket är positivt, säger Pernilla Tidåker.

Gynnar biologisk mångfald

Odling av baljväxter bidrar även med positiva ekosystemtjänster. De har en förmåga att fixera sitt eget kväve vilket gör att man inte behöver tillföra kväve i form av gödsel. Dessutom lämnar de ifrån sig kväve till nästföljande års grödor som då klarar sig med mindre gödseltillförsel. En annan ekosystemtjänst är att baljväxter bidrar till biologisk mångfald i odlingslandskapet, och eftersom det är en blommande resurs gynnar det pollinatörer. 

I dag odlas ganska mycket gula ärter i Sverige, men Pernilla Tidåker berättar att mycket exporteras till Indien. Samtidigt importerar vi stora mängder baljväxter från Kina.

– Frågan är hur beroende vi ska vara av bulklivsmedel som transporteras världen över? Det är mycket lättare att skapa hållbara livsmedelskedjor med svensk odling än att fasa ut fossila bränslen från lastbilstransporter och de tiotusentals containerfartyg som ständigt trafikerar haven, säger Pernilla Tidåker.

Kan lösa problematiken med bekämpningsmedel

En omstrukturerad livsmedelskedja med mer svenskodlade baljväxter skulle även till stor del lösa problematiken kring användningen av bekämpningsmedel. I studien kunde forskargruppen nämligen inte slå fast vilka bekämpningsmedel icke-europeiska länder använder.

– Kina är det land som använder mest bekämpningsmedel per hektar i hela världen, men det finns inte mycket information om vilka bekämpningsmedel som används på grödor och i vilken mängd. Även kanadensiska linser utmärker sig med höga halter av glyfosat. Baljväxter är klimatsmarta och hälsosamma, men det ryms stor variation mellan det som är bra och hållbart samt det man behöver fasa ut och vara mer återhållsam med, säger Pernilla Tidåker.

Kan man som konsument påverka livsmedelskedjorna och driva på inhemsk odling? 

– Absolut, det bästa alternativet är att köpa svenskodlade torra baljväxter som man blötlägger och kokar själv. Vill man vara mer aktiv än så kan man ta steget längre och besöka specialbutiker med större utbud av svenskodlade baljväxter som linser och gråärter, säger Pernilla Tidåker.

Hon betonar dock att alla baljväxter, svenska som importerade, är klimatsmarta proteinkällor. Baljväxter odlade i Kina, processade i Italien och transporterade till Sverige har fortfarande lägre utsläpp av växthusgaser än animaliskt protein.

– Det visar hur bra svenska baljväxter är ur klimatsynpunkt snarare än hur dåliga de importerade är, säger Pernilla Tidåker.

Här hittar du 15 lättlagade recept med baljväxter.

Gunnar Rundgren, en av Kravs grundare, har skrivit ett blogginlägg om studien.

Läs mer om odling av baljväxter:

Ekobonden som bryter ny mark
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter