Annons

Ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén. Foto: Jens Sølvberg.

Krönika

Stoppa trålfisket!

Strömmingen i Östersjön håller på att försvinna. Samtidigt fortsätter överfisket, med regeringens och ministerrådets goda minne. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall och generalsekreterare Karin Lexén.

Strömmingen i Östersjön håller på att försvinna. År efter år har arten minskat på grund av ett alldeles för högt fisketryck och nu saknas fyra av fem strömmingar i delar av Östersjön. Tjugo fartyg fångar 95 procent av Sveriges fångst som skickas till danska djurfodersfabriker och säljs för två-tre kronor kilot. Inget nytt.

Risk för kollaps

Under de senaste 30 åren har lekbeståndets biomassa minskat på ett oroväckande sätt med färre och svagare fiskar, och bestånden löper stor risk att krascha. En kollaps av strömmingsbestånden skulle inte bara drabba det småskaliga fisket mycket hårt, utan påverka hela innanhavets näringskedja och få allvarliga effekter.

Sillen och strömmingen är motorerna i Östersjöns ekosystem, som huvudföda åt bland annat rovfiskar, sjöfåglar, tumlare och sälar. Internationella havsforskningsrådet (ICES) anser att bestånden av strömming i Bottniska viken och centrala Östersjön riskerar att gå under. EU-kommissionen bedömer att beståndens dåliga skick kräver ett fiskestopp.

Överfisket fortsätter

Trots allvaret kom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) hem från förhandlingarna i oktober med ett beslut om att fortsätta överfisket. Ministerrådet bestämde att tillåta fiske på flera tusen ton sill och strömming nästa år, och att dessutom tillåta en hög bifångst av sill och strömming när industrifisket fiskar efter skarpsill.

Detta trots att forskningen inte tror att bestånden ens kan återhämta sig om fisket stoppas helt. Det är ett medvetet överfiske, som dessutom anses gå emot Östersjöländernas egna överenskommelser och europeisk lag.

Beslutet gynnar inte någon. Inte ens de få industrifiskare som kortsiktigt får lönsamhet blir glada om bestånden är borta om några år. Allra minst gynnas det småskaliga kustfisket, som sett fångsterna sina till nära ingenting de senaste åren. Politiken måste förändras, och politikerna måste nu:

  • Lyssna på varningarna. År 2021 stoppade ministerrådet allt torskfiske i Östersjön. Men det var alldeles för sent för de redan kollapsade bestånden. Östersjötorsken har ännu inte börjat återhämta sig. Hälsan för hela Östersjön står på spel, och om inte Europas regeringar agerar nu kan skadorna bli oåterkalleliga.
  • Ta helhetsansvar. Kommissionen föreslog totalstopp för strömmingsfisket, men fortsatt skarpsillsfiske med bifångstkvot av strömming. Skarpsillen fyller en liknande roll i ekosystemet som strömmingen och fångas i samma fiske, med samma båtar, som konstaterats fuska med rapporteringen av arter. För att skydda strömmingen behöver vi också kraftigt minska skarpsillsfisket. När politikerna tar beslut om fiske behöver många aspekter vägas in.
  • Prioritera småskaligt fiske. Trots att politiker säger att de vill värna det kustnära småskaliga fisket för mänsklig konsumtion tilldelas det storskaliga fisket överdimensionerade kvoter, och har dessutom tillåtits flytta närmare kusten när fisket har sinat i Östersjöns utsjö. Kustfiskets strömmingsfångster i Östersjön utgör bara några få procent av det storskaliga fiskets. Nästan allt som fångas nu är strömming och skarpsill som går till foderfabriker.

Det storskaliga trålfisket måste stoppas för strömmingens fortsatta överlevnad, ekosystemets funktion och för att säkra framtida möjligheter till fortsatt fiske. Vi kommer att fortsätta kräva en ansvarsfull politik.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på X
Annons