Nominerad till Årets Tidskrift 2022 och Publishingpriset 2022

Fler företag satsar på fossilfri stål med vätgas

Målet var från början att skapa en fossilfri stålproduktion till år 2045. Nu verkar det kunna bli verklighet redan omkring år 2030. Foto: Åsa Bäcklin/Vattenfall

Fler företag satsar på fossilfri stål med vätgas

För sex år sedan meddelade svenska företag att de skulle satsa på vätgas i stället för kol och koks för att producera stål från svensk malm. Det var då världsunikt, men nu tar andra efter.

I april 2016, några månader efter att Parisavtalet trädde i kraft, var det stor satsning för ett ganska litet stålföretag i ett litet land. Det var uppenbart att projektet skulle kräva stöd från staten och då det presenterades var näringsminister Mikael Damberg på plats.

Den globala stålindustrin står för runt en tiondel av världens koldioxidutsläpp, och något måste göras.

– Vi hade konstaterat att masugnsteknologin hade nått vägs ände, och vi trodde inte på koldioxidlagring, säger Thomas Hörnfeldt, chef för hållbara affärer på SSAB, till Sveriges Natur.

Vätgas ersätter kol och naturgas

Järnmalm består av järnoxid, och stålframställningen består i att ta bort syret.

I tusen år har man gjort det i masugnar med antingen träkol eller stenkol. När kolatomerna förenar sig med syreatomerna i malmen bildas koldioxid.

En annan metod som används i länder med billig naturgas är att använda den för att direktreducera malmen till järnsvamp. Det ger fortfarande koldioxidutsläpp, om än inte lika stora som med kol.

SSAB:s och LKAB:s plan var att istället använda grön vätgas, som framställs med el, från vindkraft. För det bildade de projektet Hybrit tillsammans med Vattenfall.

När väteatomer förenar sig med malmens syre bildas ingen koldioxid, utan bara vattenånga.

Fossilfri stål snabbare än planerat

2016 var planen världsunik. Då trodde företagen att det skulle ta fram till 2045 att gå i mål och skapa fossilfri stålproduktion.

Men i januari 2022 meddelade SSAB att man ska vara klar med det redan runt 2030, femton år tidigare. Det betyder bland annat att masugnen i Luleå släcks senast då, bekräftar Thomas Hörnfeldt.

– Vi såg en kraftigt ökad efterfrågan på fossilfritt stål, säger han.

– Det ger oss ökad konkurrenskraft. Och det är rätt sak att göra. Vi kan plocka bort 8 miljoner ton koldioxidutsläpp per år för hela koncernen, fortsätter Thomas Hörnfeldt.

SSAB var också först med att verkligen producera världens första fossilfria stål. Den första satsen levererades augusti 2021, till Volvo, från en försöksanläggning.

Utsläppsrätterna 19 gånger så dyra

En faktor är också att utsläppspriserna ökat:

– När vi gjorde vår första utredning 2018 kostade det 5 euro att släppa ut ett ton koldioxid. Nu kostar det snarare 95 euro, säger Thomas Hörnfeldt.

Det finns också risker med vätgas, som precis som bensin är explosivt i blandning med luft. I ett vätgaslager får det därför inte komma in luft. Stora mängder fossil vätgas hanteras redan i dag i bland annat kemisk industri, och inga stora vätgasolyckor har hittills inträffat.

Internationella ståljättar går i samma fotspår

Kinesiska Baowu är världens största ståltillverkare. De ska också satsa på grönt vätgasstål, men håller också öppet för koldioxidlagring

Världens näst största ståltillverkare ArcelorMittal har ett flertal vätgasprojekt, en del där de trycker in en viss mängd vätgas i befintliga masugnar, andra för helt ny produktion med enbart vätgas.

En av Europas största ståltillverkare, Salzgitter, har träffat avtal med kraftbolaget Uniper (Fortum) om vätgas från havsvindkraft i Nordsjön väster om Hamburg från 2025 och mera 2030. Vindkraften byggs av danska Ørsted, störst i världen för havbaserad vindkraft och med ambition att bli stora också inom vätgas

Fler satsar på vätgasstål i Sverige

SSAB är nu inte ens ensamma i Norrbotten.

H2Green Steel i Boden är ett helt annat projekt, som startades först 2021 och som har en mycket ambitiös tidplan för att starta produktion redan 2024.

En av fördelarna med vätgasstål är att vätgasen produceras när elpriset är lågt. Överskottet lagras i bergrum och tas därifrån när elpriset är högt. Det passar bra ihop med ökande andel variabel vind- och solkraft och bidrar till nät- och prisstabilitet.

Vätgas kan användas som fartygsbränsle

Ett mindre bergrum 100 kubikmeter för vätgas under högt tryck byggs nu och ska tas i drift under sommaren 2022.

Vätgas kan också lagras som ammoniak, och kan i den formen användas som till exempel fartygsbränsle.

Läs fler nyheter:

16 kommuner kan nå Parisavtalet
En miljöförsvarare dödas varannan dag
Kommun stoppar avverkning av artrik skog
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter