Dålig representation för civilsamhället på COP26
Unga kvinna med barn i famnen

Abigail Gualinga är kritisk mot den dåliga representationen för civilsamhället på årets klimattoppmöte. I famnen dottern Kawan. Foto: Moa Kärnstrand

Dålig representation för civilsamhället på COP26

Civilsamhällets representationen från de länder som drabbas av klimatförändringarna är dålig på årets klimattoppmöte. På den sydafrikanska miljöorganisationen SAFCEI är man bland annat oroliga för att deras perspektiv förbises.

Lilla Kawan, åtta månader, gurglar glatt i mamma Abigail Gualingas famn. Det är dotterns första klimatmöte, men mamma Abigail, 25 år, har varit med förr.

Till skillnad från tidigare år har bara de unga från det urfolk hon tillhör i Amazonas fått åka till COP-mötet. De äldre medlemmarna har fått stanna hemma, förklarar hon när Sveriges Natur träffar henne i den monter som tillhör världens ursprungsfolk, på klimattoppmötet.

– Det har överlag varit svårare än vanligt att ta sig till COP. I år är första året som vi bara har kunnat skicka en ungdomsdelegation. Normalt brukar vi ha med oss våra äldre ledare, men i år var det så osäkert för att de skulle kunna resa på grund av pandemin, säger hon.

Ecuador var länge rödlistat av Storbritannien. För att resa in har det därför krävts att en lång karantän.

Abigail Gualinga kommer från ett område i Amazonas regnskog som ligger i centrala Ecuador. Dit finns inga vägar, utan man kan bara resa med båt eller små flygplan. I hennes samhälle bort det 1 800 personer.

– I årtionden har vi kämpat mot oljebolag som vill utvinna fossila bränslen och mot de tillstånd för utvinning som regeringen ger ut. Än så länge har vi lyckats, säger hon.

Just därför är det viktigt att urfolk, som till exempel det hon själv tillhör, finns representerade på klimatmötet, menar hon.

Ville skjuta upp mötet

Det är inte bara för Abigail Gualingas och hennes kamrater som det varit svårt att skicka representanter till årets COP. Det globala nätverket för icke statliga miljöorganisationer, Climate Action Network (CAN), krävde inför mötet att det skulle skjutas ytterligare en gång, på grund av att så många ur civilsamhället stött på bekymmer med visum och inresa till Storbritannien.

CAN ansåg att det inte gick att veta säkert om personer som inte nödvändigtvis tillhör de olika regeringarnas förhandlingsorganisationer kunde garanteras tillträde. Oron till trots fick de inte igenom sina krav, och Abigail Gualingas tycker att det som CAN varnade för har skett.

– Det är skandalöst att det här COP-mötet är så uppdelat. På ena sidan regeringarna och företagen och på andra sidan vi och civilsamhällesorganisationerna. Den första gruppen har större representation i förhandlingarna och vi är inte ens inkluderade i att fatta beslut, säger hon.

– Samma regeringar som utvinner fossila bränslen ur vår mark och ger sig på urfolk som försvarar sitt land, samma regeringar kommer hit till COP för att ljuga och skryta om vad de gör på hemmaplan för att ”stoppa klimatförändringarna”, när de egentligen gör det rakt motsatta.

Ingen ny problematik

Den sydafrikanska miljöorganisationen SAFCEI lyckades inte få i väg någon delegat till årets COP. Francesca de Gasparis är chef för organisationen. På telefon konstaterar hon att problematiken inte är ny.

– Det är alltid svårare för personer från det globala syd att ta sig till den är typen av möten. Men med årets COP har hela problematiken förvärrats. De flesta afrikanska länder var kvar på Storbritanniens röda lista till bara några veckor innan mötet startade. Lägg till det en svår ekonomisk situation för många efter pandemin, säger hon.

Två personer ur SAFCEI skulle ha åkt till Glasgow, men fick stanna hemma. Enligt Francesca de Gasparis finns flera risker med civilsamhällets dåliga representation på mötet. Inte minst för att de länder, vars organisationer inte kunnat åka, ofta är detsamma som de länder som drabbas värst av klimatförändringarna.

– Att ha personer på plats som förespråkar klimaträttvisa och ambitiösa mål ger mer vikt till själva processen, tror jag. De unga gör det förstås och de spelar en jätteviktig roll, men vi som inte får delta känner oss väldigt maktlösa. Vi vill vara där och vittna om vad som verkligen händer här ute.

Abigail Gualinga håller med.

– Det är viktigt att urfolk och vanliga människor på marken får medverka här på COP, eftersom vi är så direkt påverkade av klimatförändringarna och, i vårt fall, av utvinningsindustrierna. Det är också vi som hjälper till att mildra klimatförändringarna genom att kämpa för att hålla fossila bränslen kvar i marken, säger hon.

Läs mer från COP26:
Demonstranter: vi måste våga vara mer konfrontativa
Koldioxidutsläppen måste halveras till år 2030
Ny forskning visar att rika länders klimatskuld är större än beräknat
”Klimatlöften är som nyårslöften, och vi vet hur det är med dem”
Sex klimatlöften som måste prioriteras på COP26

Läs mer om utvinningsindustrins påverkan i Amazonas:
Amazonas Tjernobyl

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter