Demonstranter: Vi måste våga vara konfrontativa
Flicka med mask på demonstration

Demonstranter vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Foto: Anna Carin Isaksson

Demonstranter: Vi måste våga vara konfrontativa

Klimatmarscherna i Glasgow under COP26 går än i dur och än i moll. Besvikelse och frustration blandas med hopp och beslutsamhet, men de flesta som demonstrerar är eniga om att mötet borde leverera mer och snabbare.

Bland demonstranter och klimataktivister i Glasgow är budskapet Climate Justice Now, skanderat i talkörer eller skrivet på skyltar, kanske det vanligaste. Det är inte bara Greta Thunberg som uttrycker sin besvikelse och frustration över klimatmötet COP26.

De är många som anser att mötet blivit ett jippo tvättat i gröna färger, eller så kallad greenwashing. Frånvaron av representanter för de fattiga länder, som drabbas mest av klimatförändringarna, är påtaglig.

Samtidigt hörs också ord som hopp och samhörighet bland demonstranterna. Annika Spalde är diakon och har under parollen Walk for future pilgrimsvandrat från Vadstena till Glasgow inför COP26.

Hon håller inte helt och hållet med Greta Thunberg.

Kvinna med skylt och regnrock
Diakonen Annika Spalde har pilgrimsvandrat för klimatet från Vadstena till Glasgow, inför COP26. Foto: Anna Carin Isaksson

Annika Spalde tycker inte att vi ska sätta allt vårt hopp till stora FN-möten, men inte heller att vi bara ska avfärda de pågående förhandlingarna. De 200 mil som hon och de andra pilgrimerna vandrat från Sverige till Glasgow har inte bara handlat om målet, utan också om färden. Den är en politisk manifestation i sig.

– Glasgow är en symbol för klimatnödläget. Men vår vandring har också varit ett sätt att fokusera på vad vi som enskilda människor kan göra och lika viktigt har varit möten med alla människor under vägen: från präster till politiker. Sen är det en poäng med långsamheten i att vandra. Det är ju ändå så att en del av utsläppen beror på att allt ska gå så snabbt och otåligt, säger Annika Spalde.

Egentligen är hon i viss mån trött på just demonstrationer som protestform. Rörelsen har fastnat i att gå med plakat, därefter hålla tal och sen tycks alla nöjda med det. Hon skulle vilja se att man lär av icke-våldsrörelsen, som hon sen tidigare varit engagerad i, med aktioner som till exempel strejker och bojkotter.

– Visst är det bättre att göra något än ingenting alls. Men det är som sagt nödläge och då måste man våga vara konfrontativ.

”Skit med klimatkunskap”

Flera av demonstranternas tal handlar om att det är de unga människorna som leder kampen. Emellertid fylls Glasgows gator av människor i alla åldrar. Från de yngsta som försöker överösta larmet med att ropa ”lyssna på oss barn nu”, till de äldre som kämpar sig fram med rullatorer klädda med klimaträttvise-banderoller.

En som tycker att svenska ungdomar inte engagerar sig tillräckligt mycket för klimatet är läraren Erik Wennerby, som rest till Glasgow från Göteborg. Han är dock inte förvånad över det bristande engagemanget eftersom intresset bland vuxna i Sverige är ljummet. Han lägger en del av ansvaret på skolan.

Man med skylt
Erik Wennberg är lärare från Göteborg och har rest till COP26 i Glasgow för att demonstrera. Foto: Anna Carin Isaksson

– Rent sagt är det skit med klimatkunskapen i skolan!  Eleverna får lära sig lite om extremväder, lite om klimatzoner … och ja, sen går vi till nytt tema. De får i sig att släcka lampor när de lämnar salarna men sen köper skolan in hur många datorer som helst. På rasten berättar någon att hen ska i väg till Teneriffa på lovet och alla svarar bara ”Åh vad kul!”

Bland de många engagerade på Glasgows gator återfinns den brittiska studenten Rachel Atkinson, som ofta känner hopplöshet och sorg.

– Det är som det finns en tanke med att det är totalgrått och spöregnar. Men när jag ser alla som tagit sig hit från överallt för att demonstrera för klimatet så känner jag ändå en viss tröst, säger hon.

Bredvid henne står Rob McGuire som säger att även om själva COP-mötet känns falskt så är det viktigt att fortsätta gå i marscher och protestera för att makthavarna inte ska kunna tro att de kan göra vad de vill.

– De ska veta att vi är här. Sen om jag inte fortsätter kämpa oavsett vad, så skulle jag bli död på insidan. Jag står här med ett … ja faktiskt ett moraliskt manifest!

En bas för framtidens klimatrörelse

Flera organisationer utan direkt anknytning till klimatfrågan, men som ändå är på plats i Glasgow, har gått samman inom paraplyorganisationen COP26 Coalition. Det rör sig om organisationer som engagerar sig mot till exempel rasism och kvinnoförtryck, om religiösa samfund, vänstergrupper och fackförbund.

Koordinatör för COP26 Coalition är Quan Nguyen.

– Det stämmer till hundra procent att det är en massa snack – detta är det mest uteslutande klimatmötet i raden av klimatmöten! De som ska vara här är det inte, utan i stället springer där inne på mötet en massa folk från den fossila industrin och från techbolagen som målar upp falska bilder om tekniska innovationer, säger han.

Man med glasögon som pekar mot kamera
Quan Nguyen leder en koalition av organisationer som kämpar för klimatet vid COP26. Foto: Anna Carin Isaksson

Quan Nguyen sätter sitt hopp till de många människor som trots allt engagerar sig, som samlades i tiotusentals för att demonstrera i Glasgow under helgen 6-7 november. För honom är de demonstranterna som utgör den bas som klimatrörelsen kan fortsätta bygga vidare på de kommande åren.

– Att man nu börjat prata om klimatorättvisa är för att vi organisationer och gräsrotsrörelser har pushat fram detta, det är ingenting som kommer från deras hjärtan. Med våra kampanjer som vi hållit på med i år efter år kan de inte längre ignorera oss. Med den här marschen har vi nu visat att Glasgow inte går med på COP:s greenwashing och att det är slut på det exkluderande arvet. Vårt budskap är att tiden med orättvisa slutligen är över.

Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter