Skogsdebatten: ”Bättre att använda kolatomer i kretsloppet ovan jord”
Tallar på höjd.

Miljörörelsen och skogsbruket bör arbeta tillsammans med skogens framtid, anser debattören Marcus Sydh Göransson. FOTO: Getty Images

Debatt

Skogsdebatten: ”Bättre att använda kolatomer i kretsloppet ovan jord”

Debatten om hur vi ska använda skogen fortsätter. Nu svarar Marcus Sydh Göransson på Rebecka le Moines och Lina Burnelius replik. Han tycker att miljörörelsen och skogsbruket bör arbeta tillsammans.

Tidigare debattartiklar i diskussionen:

  1. Rebecka le Moine: ”Vi måste använda skogen på ett hållbart sätt”

2. Replik av Marcus Sydh Göransson: ”Felaktiga slutsatser om hur vi långsiktigt brukar skogen”

3. Rebecka le Moine och Lina Burnelius: ”Tyvärr ser verkligheten inte ut så”

Miljöhänsyn

Miljöhänsynen i skogen är inte perfekt, det har skribenterna rätt i. Dock kan vi se en positiv utveckling, senast förra veckan rapporterade Skogsstyrelsen att arbetet med målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket börjat bli norm. Här ser jag att miljörörelsen och skogsbruket kan och bör arbeta tillsammans, för att den hänsyn som tas skall bli så effektiv som möjligt.

I analysen av hur välfungerande hänsynen i skogsbruket är måste vi också beakta tiden. Sedan tidigt 90-tal har skogsbruket genomgått stora förändringar, bland annat genom att hänsynen förbättrats kraftigt. Det är viktigt att vi ger de här förändringarna tid. Dels för att bli norm i arbetet, och dessutom måste hänsynen få tid till att faktiskt verka i skogen. Summan av nyttan som lämnad hänsyn ger ökar för varje år som går.

Biologisk mångfald

Jag håller med Burnelius och Le Moine om att det är centralt att samhället visar sina långsiktiga ambitioner för skogen, förutsägbarhet är minst lika viktigt för skogsägare som för andra företagare. Dock så kan man inte hävda att det är okej att undanta enorma arealer skog från brukande bara man kommunicerar det tidigt och tydligt.

Skogsskydd är en effektiv metod för att bevara biologisk mångfald i många områden, men i andra områden är det ett högst ineffektivt sätt att använda skattemedel. Därtill är det vare sig rimligt eller ur skogsägarens perspektiv rättssäkert att skydda skog utan särskilda skyddsvärden. Det är därför jag motsätter mig ambitionen att skydda hela värdetrakter. Det är och har aldrig varit syftet med förslagen till värdetrakter.

Skribenterna missförstår vidare min argumentation kring miljöpåverkan. Min poäng är att den verksamhet som bedrivs på en stor areal per definition också har påverkan på många arter, eftersom det finns ett samband mellan total areal och totalt antal arter. Det är därför inte förvånande att skogsbruk är den verksamhet som i störst utsträckning påverkar biologisk mångfald i Sverige.

Klimat

Ett ytterligare missförstånd visar sig då skribenterna hävdar att jag menar att klimatet gör skillnad på olika kolatomer. Det stämmer givetvis inte. Jag menar dock att det är sämre att använda kol som inte befinner sig i kretsloppet ovan jord än kol som gör det. Jag tycker det är mycket uppseendeväckande att representanter för miljörörelsen på det här viset hävdar att olja och trä är likvärdiga råvaror.

Här försöker också skribenterna dribbla med så kallade återbetalningstider. Det handlar om att man lyfter att det tar ett antal år för en given hektar skog att binda in samma mängd koldioxid efter avverkning som stod där innan. Det är förvisso korrekt, men för klimatets skull spelar det faktiskt ingen roll om kolet binds i en skog i Karesuando eller i Skurup. Därför måste man se till den totala mängden bundet kol i den svenska skogen när man diskuterar svenskt skogsbruks klimateffekter.

Marcus Sydh Göransson

Tidigare debattartiklar i samma diskussion:

Opinion
Skribent Marcus Sydh Göransson
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter
Annons