Vitaminbrist kan bidra till den mystiska musseldöden
Klimatförändringarna kan ligga bakom den mystiska musseldöden på västkusten, men forskare menar att brist på tiamin också påverkar musslorna. Lysekils Natura 2000-område var fullt med blåmusslor, men 2015 var allt borta.
— Nu är det tomt, det är bara stenar kvar, berättar en av Sveriges Naturs läsare, Maria Hellberg.
Tidigare i våras skrev Sveriges Natur om hur klimatförändringarna kan påverka förekomsten av blåmusslor. Deras reproduktion missgynnas av varmare vintrar och känsligheten för infektioner och parasitangrepp ökar i samband med klimatförändringarna.
Sveriges Naturs läsare Maria Hellberg är naturintresserad och har spenderat många somrar i sitt familjehem nära Lysekil, vid utloppet av Sveriges enda fjord.
— Det är en långgrund vik med sandbank. När jag var liten var vi där och badade och plockade musslor och åt.
LÄS MER: Därför försvinner blåmusslorna på västkusten
Platsen som ligger i ett Natura 2000-område blev dock allt tommare med åren.
— För tolv år sedan såg vi en minskning, år 2010 började det bli märkbart svårt att hitta. Folk gick där och försökte få upp musslor för krabbfiske och pratade om det. Sen vid 2015 såg vi inte en enda mussla, det var helt slut. Vi rotade runt för att se om det fanns musslor att fiska med. Det var helt tomt, bara några skal.
Tiaminbrist påverkar havslevande djur
Sveriges Natur skrev tidigare hur tiaminbrist, alltså brist på vitamin B1, kan vara den bakomliggande orsaken till att flera djurgrupper på norra halvklotet har minskat i storlek. Studien som publicerades i tidsskriften Nature, visar att blåmusslor från bland annat Östersjön har lägre halter av tiamin, något som även andra tidningar har uppmärksammat.
De låga tiaminhalterna påverkade musslorna negativt vilket på sikt påverkar tillväxten.
LÄS MER: Vitaminbrist hos flera havsdjur
En av artikelförfattarna, Thomas Hanson, är medförfattare till studien och skriver i Forskning och Framsteg (7:2017) att både ejder och musslor har minskat överlag i Östersjön. Rapporter från allmänheten i Sverige, Danmark och Norge indikerar att detta stämmer. Då ejderns huvudsakliga föda är just blåmusslor är det fullt möjligt att nedgången kan bero på tiaminbrist. Han menar att förklaringen antagligen finns längre ned i näringskedjan, hos de plankton som musslorna filtrerar ur vattnet.
Men det finns också fynd som visar att musslorna ännu inte har försvunnit helt från svenska västkusten.
Helen Sköld, Akvariechef vid Havets Hus i Lysekil berättar att musselbranschen har haft några kämpiga år och att musslorna är färre. Men från de tampar som hon slängt ut under sommaren 2017 märktes inget av musslornas försvinnande.
— Vi hämtar in till kansliet från bryggorna och där fanns det många musslor som fäste på bojarna, stora musslor. Det översta lagret stryker med om det är en kall vinter, men så var det inte i år.
Per Persson är odlingsansvarig för musslor vid musselodlingen Bohus Havsbruk.
Varje år sker det en nyetablering av musslor när larver fäster sig vid fasta föremål i vattnet. Detta kallas för att ”settla”.
— Det var två settlingar i år. En väldigt tidig i början på maj och en väldigt sen i slutet på juli/ början av augusti. Jämfört med föregående år var det nästan samma mängd med musslor, så vi har inte märkt någon större skillnad.
— Jag har hört att folk uppfattar att musselbankarna går tillbaks. Men förra året hade vi 12 000 musslor per meter rep som vi sätter ut och vill inte ha mer än fyra hundra musslor per meter, det är fantastiskt bra jämfört med andra länder där det är mycket mindre settling rent generellt. Vi har en stor naturlig föryngring men i andra länder är det väldigt lite.
Länkar till studierna som refereras i artikeln ovan:
https://www.nature.com/articles/srep38821?error=server_error
