Kungsörnarna är störningskänsliga och en skidanläggning kan slå ut reviret.
Striden om kungsörnarnas dal
Nya jobb inom skidturismen eller fortsatt häckande kungsörnar? Efter avslag i flera domstolar och nekat prövningstillstånd i HD i fjol såg örnarna ut att vinna i Örndalen/Skorvdalen. Men nu rullar striden vidare.
– Det som hänt nu måste vara unikt i Sverige: att en kommun motiverar ett fågelskyddsområde med sysselsättningsskäl och låter ett bolag bekosta utredningen. Bolaget och kommunen står väldigt nära varandra. Vi ser det som att man försöker smyga igenom beslutet, säger Bengt-Göran Carlsson som arbetar med frågan för Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen.
Första gången han kom i kontakt med kungsörnarna var 2012, då han och hans fru Maria inventerade området för bolaget Örndalen AB. Planen var att bygga en stor skidanläggning med 6 500 bäddar i Skorvdalen öster om Vemdalen.
– Jag insåg hur illa utsatta örnarna var och sedan dess har jag kämpat emot projektet. Det här reviret är ett av de mest produktiva i länet, i genomsnitt föds en unge per år. Det är dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Reviret har säkert funnits sedan istiden.
Mest störningskänsliga perioden
Häckningsframgången avviker från den negativa trenden bland norra Sveriges kungsörnar. Örnarna är som mest störningskänsliga i februari–april, under skidturismens högsäsong. Därför skulle en stor skidanläggning vara extra olämplig här, enligt Naturskyddsföreningen, Jämtlands läns ornitologiska förening, Birdlife Sverige och Kungsörn Sverige som samarbetar för de hotade fåglarna.
I juni 2013 antog Härjedalens kommun en detaljplan för att bygga fritidshus och liftar. Bolaget fick dispens från artskyddsförordningen av länsstyrelsen, men efter överklagande av Naturskyddsföreningen och ornitologerna upphävdes den av mark- och miljödomstolen. Bolaget överklagade men fick avslag i den högre instansen Mark- och miljööverdomstolen 2015. Även en ny ansökan fick avslag 2018. I maj förra året meddelade Högsta domstolen att man inte tar upp bolagets överklagan av det beslutet.
– Tyvärr fanns det en lucka i mark- och miljödomstolens dom från 2018: om skyddet för örnarna stärktes kunde det påverka bedömningen.
Bolaget undersökte möjligheterna och bekostade utredning av ett kommunalt fågelskyddsområde. Projektet bantades till 2 000 bäddar och bytte namn från det alltmer ironiskt klingande Örndalen till Björnrike Syd. I höstas öppnades ett nytt samråd med länsstyrelsen enligt miljöbalkens 12:e kapitel 6:e paragrafen, ett enklare förfarande med snabbare beslutsvägar och sämre möjlighet till inflytande. Naturvårdsverket – som också varit emot projektet – kan inte överklaga ett sådant beslut.
Motiven inte att skydda fåglar
I april sade kommunstyrelsen ja till fågelskyddsområdet. I beslutet påpekar man särskilt att yttrandet som föreningarna lämnat in om förslaget ”inte ingår i samrådet”. Föreningarnas kritik i yttrandet är hård:
- Varken artskyddsförordningens krav eller intentionerna i tidigare dom uppfylls.
- Motivet är inte att skydda fåglar utan att möjliggöra exploatering.
- Revirets mest funktionella delar är inte med.
– Vi hänvisar till vetenskapliga rapporter om störningskänsliga djur. När olika störningar adderas till varandra når man en tröskel. Turismen är en stor störningskälla som tillsammans med markägarens tidigare verksamhet kommer att slå ut reviret, säger Bengt-Göran Carlsson som också är kritisk till vad han ser som ett alltför nära samarbete mellan kommunen och bolaget.
Bland annat har kommunens tidigare näringslivschef en central roll i bolaget. Länsstyrelsens ledning har också varit starkt positiv till anläggningen.
Kommunfullmäktige beslutar om fågelskyddsområdet 22 juni. Vid ett ja fortsätter samrådet.
– Då kan länsstyrelsen ta ett snabbt beslut så att anläggningen kan börja byggas. I det läget har vi möjlighet att överklaga, men ingen behöver meddela oss beslutet. Så det gäller att vi är på hugget.
