Annons
Jättegruvan Cobre Panamá splittrar samhället

Jättegruvan Cobre Panamá splittrar samhället

Jättegruvan Cobre Panamá mitt i orörd urskog, har varit omgiven av skandaler och stämningar. Ändå ordnade Business Sweden en resa för svenska företag dit.

Bakom Liliana Ortega breder den panamanska urskogen ut sig, tropisk och till synes ogenomtränglig. I fjärran reser sig berg bakom blåblekt dis. Det är en vidunderlig utsikt.

– De har huggit ned så mycket skog. Skog som aldrig hade rörts av människor är nu borta, säger Liliana Ortega.

Hon sitter på sin veranda på en kulle i den lilla byn Coclecito. Ljudet från en granne som sågar upp ved blandas med fågelkvitter. En gam svävar på himlen framför mörka moln. Ojämna, oasfalterade små vägar slingrar bland husen i den lilla byn. Hon pratar om den enorma gruva som ligger några mil bort.

Liliana Ortega oroar sig för barnens och barnbarnens framtid.

– De har utforskat och undersökt, sedan utvecklat och byggt. Nu kommer utnyttjandet. Själva brytningen. Och vi vet inte vad som kommer att hända.

På verandan intill husväggen ligger en vit hjälm. Hennes man arbetar för gruvan. Själv arbetade hon där tidigare som personalansvarig under många år, nu jobbar hon för kommunen. Gruvpengar har byggt hennes hus, utbildat hennes dotter, köpt hennes bil. Hon är tacksam. Samtidigt tittar hon varje dag ut över skogen, dalarna, bergen, och känner en djup oro.

– Vi har öppnat dörren, men vad är det vi har släppt in? Vad kommer vi att lämna efter oss till min dotter? Till våra barnbarn?

Mitt i regnskogen

Några timmars bilfärd från Panama City, mitt i landet som ligger som en bro mellan Nord- och Sydamerika, finns en av världens största kopparfyndigheter. Den ligger mitt i Panamas regnskog, en av världens artrikaste platser. Fyndigheten, som består av cirka 11 miljoner ton koppar, upptäcktes på 1960-talet och sedan dess har debatter och juridiska konflikter rasat i Panama om vad som ska ske med fyndigheten. Ska den utvinnas? Eller lämnas ifred till förmån för miljön?

Men samtidigt som detta pågick flyttade utvecklarna, en rad kanadensiska gruvbolag, ofta i tätt samarbete med regeringen, ständigt fram sina positioner och gruvan Cobre Panamá började anläggas. På området finns även guldfyndigheter och skandalgruvan Petaquilla Gold som är inblandad i utredningar om miljöbrott, mutbrott och annan ekobrottslighet och har kopplingar till Panamas korrupte före detta president Ricardo Martinelli. Gruvan har också kopplingar till Cobre Panamá. Omfattande affärer har gjorts mellan ägarna till de två gruvorna gällande bland annat landrättigheter.

Pengarna styr

Gruvan Cobre Panamá ligger mitt i ett skyddat naturområde som heter Donoso.

– I Panama styr pengar. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli, säger Maria Gabriella Dutari, advokat på organisationen Centro de Incidencia Ambiental, CIAM, en miljöorganisation som specialiserat sig på att genom juridik skydda miljön i Panama.

För tio år sedan stämde CIAM gruvan Cobre Panamá. Enligt stämningsansökan gav Panamas nationalförsamling det kanadensiska gruvbolaget First Quantum rättigheterna att anlägga gruvan på ett sätt som stred mot landets grundlagar, hävdade CIAM. I slutet av 2018 blev det rubriker jorden runt då Panamas högsta domstol avgjorde fallet.

Gruvan har bidragit med både pengar och oro i sitt närområde.

– Högsta domstolen gav oss rätt. Men det gör ingen skillnad. Under de här tio åren har företaget hela tiden fortsatt sitt byggande och förberedande. Och de fortsätter än. De har anställt massor med människor för konstruktion, de har till och med byggt ett jättestort kolkraftverk och anlagt en hamn på området, säger Maria Gabriella Dutari.

Maria Gabriella Dutari, advokat på organisationen Centro de Incidencia Ambiental, CIAM.

I februari i år öppnade Cobre Panamá och den första kopparen bröts, trots att kontraktet bakom gruvan fortfarande av Högsta domstolen anses strida mot konstitutionen. Gruvan är nu i drift och beräknas kunna utvinna 380 000 ton koppar årligen, vilket gör den till en av de största koppargruvorna i världen.

Förutom kolkraftverket och den stora hamnen som byggts på den karibiska kusten, har vägar anlagts och elledningar dragits genom urskogen. Ett område på ­13000 hektar har överlåtits till företaget First ­Quantum. Enligt uppskattningar har 5900 hektar regnskog skövlats hittills för att ge plats åt gruvan och enligt nyligen tagna satellitbilder fortsätter skövlingen. Det är inte den enda oron.

– En öppen gruva, ett dagbrott i tropikerna? Det är vansinne. Det regnar otroligt mycket här vilket gör det väldigt svårt att kontrollera de många kemikalier som används vid ett dagbrott, säger Sergio Silvera, biolog och frilansskribent som skrivit om gruvan i flera dagstidningar i Panama.

Sergio Silvera har skrivit om gruvan i flera panamanska dagstidningar.

Just kombinationen tropiska regn och dagbrott är den största oron för miljöorganisationerna. Grannlandet Costa Rica har helt förbjudit dagbrott, delvis av den anledningen. I Panamas regnskog, där gruvan ligger, faller det ungefär två meter regn per år. Både vid brytning och be­arbetning vid koppargruvdrift bildas avfall. Föroreningar av naturen omkring är alltid en risk. Särskilt vid mycket regn. Kemikalier riskerar läcka ut i grundvattnet och i närliggande floder och vattendrag. Tre stora floder som är viktiga för befolkningen i området finns i närheten. I byn Coclecito har många slutat bada i den närliggande San Juan-floden.

– De vågar inte längre, de är rädda för föroreningar, säger Liliana Ortega.

Lejonkontrakt

Gruvan kommer dessutom inte att bringa in så mycket inkomster till landet, påpekar Sergio Silvera. Vilket bekräftas av CIAM. Royaltyn som gruvbolaget ska betala till Panama uppgår till två procent av nettoinkomsterna minus transport- och raffineringskostnader. Men i avtalen gällande Cobre Panamá finns många generösa avdrag inbakade, berättar Silvera.

– Faktum är att jag insåg när jag läste kontraktet som upprättats för Cobre Panamá att de kommer att kunna dra av så mycket att jag tror att landet kommer att bli skyldiga dem pengar. Panama kommer att gå back på det här projektet, inte bara miljömässigt, utan dessutom i rena pengar. I överenskommelsen mellan Panama och företaget anges att landet ska ersätta kostnader som First Quantum har för en lång rad saker, till exempel vägbyggnationer, utbildning, annan infrastruktur. Det kommer att dras av från den royalty de ska betala landet, säger han.

Maria Gabriella Dutari på CIAM använder det spanska uttrycket ”contrato leonino” – ett lejonkontrakt.

– För att det är så aggressivt ensidigt.

Finns det misstankar om mutor bakom det?

– Kom igen… Det här är Panama! Jag kan inte säga att det är garanterat. Men det är en stor risk att det förekom. Korruption är det här landets levebröd.

Bistå svenska företag

”Nytt för i år är att vi ska besöka Panama och ett av de mest intressanta gruvprojekten i Latinamerika.” Så står det i dokumentet ”Swedish Mining delegation to Panama” som högst upp på dokumentets högra hörn är märkt ”konfidentiellt” men som ligger helt öppet på Business Swedens hemsida en enkel sökning bort.

Business Sweden bildades 2013 då Exportrådet och Invest Sweden slogs ihop. Det ägs gemensamt av svenska staten och näringslivet och ligger under utrikesdepartementet. Business Sweden har två uppdrag: att hjälpa internationella företag att ”investera och expandera” i Sverige och att bistå svenska företag i att ”öka sin globala försäljning”, enligt hemsidan. Styrelsen består av fem representanter från näringslivet och fyra från staten, ledningen tillsätts årligen.

Till Panama och gruvan Cobre Panamá åkte i juni 2017 fem svenska företag på en resa anordnad av Business Sweden. Målet för deltagarna var att få möta representanter för Panamas regering och för gruvbolaget bakom Cobre Panamá, First Quantum, för att eventuella affärer skulle kunna inledas. Om det blev några affärer av resan, vilka de svenska företagen var och exakt vad som skedde på resan är oklart. Business Sweden hänvisar till sekretess och vill inte svara på frågor. Organisationens lokala kontor i Mexiko anordnade resan. Det nekar till att svara på frågor om Panamaresan överhuvud­taget och hänvisar till Business Swedens huvudkontor i Sverige.

Mycket har förändrats i området. Både på gott och ont, enligt byborna.

Ingenstans i inbjudan till resan står någon information om de kontroverser som omger gruvan.

Ska verkligen Sveriges regering förespråka affärer med en så kontroversiell gruva?

– Våra utlandskontor har en väldigt liten del officiell finansiering, det vill säga skattemedel. Kontoren är beroende av att sälja tjänster, säger Marie Trogstam, hållbarhetsansvarig på Business Sweden, på telefon.

Resan till Panama anordnades av Business Swedens kontor i Mexiko. Sveriges regering hade ingenting med resan direkt att göra, påpekar Marie Trogstam. Av ett anmälningsdokument som finns på business-sweden.se framgår det att företagen fick betala 30 000 kronor för att åka med. Men Business Sweden står som avsändare och regeringen tillsammans med näringslivet driver organisationen.

Ni tycker inte det är problematiskt att Sveriges regering förespråkar samarbete i ett projekt av den här känsliga typen, ett projekt som har en väldigt brokig historia, i ett land som är väldigt korrupt?

– Vi ska kunna vara på komplexa marknader. Enligt vår exportstrategi ska svenska företag växa i utvecklingsländer också. Det finns utmaningar i vissa länder så klart. Men de som jobbar med de här initiativen är väl pålästa och kan det här. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att leda till positiv utveckling, säger Marie Trogstam.

Business Swedens hållbarhetstänk

Hon är väldigt tydlig med att påpeka att Business Sweden alltid har ett hållbarhetstänk integrerat i allt sitt arbete och att man ständigt arbetar med de frågorna. Business Sweden har tagit fram en hållbarhetsguide som man uppmanar alla sina samarbetspartners att jobba utifrån. Den baseras i sin tur på FN:s Global Compacts fyra huvudområden: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption samt miljö. Hon säger också att Business Swedens uppdrag inte är ”att följa upp enskilda företag” vilka ska ha sina egna processer för att säkerställa hållbarhet på plats, utan att uppdraget enbart ”är kunskapshöjande”.

– En väldigt tydlig del i det här är att handel leder till dialog och öppenhet. Att göra affärer på komplexa marknader leder till utveckling. Sen är det viktigt att komma ihåg att det är företagen som fattar besluten. Vår roll är att hjälpa dem att bli uppmärksamma på möjliga risker, säger hon.

I Coclecito tar Liliana Ortega med oss runt byn och trakten omkring. Hon visar kraftledningarna som gruvan dragit över hennes familjs land, floden som få längre vill bada i, berättar om skolorna som gruvan finansierat, vårdcentralen den byggt, de många jobben som lokalbefolkningen plötsligt fått tillgång till (gruvan anställer totalt enligt egna uppgifter 11 000 människor varav 1 200 från närområdet), om de många olyckorna som sker på grund av den tunga trafiken på den nya vägen. Hon berättar om fördelar, om nackdelar, om tomma löften och om infriade.

– Gruvan har splittrat vår by. Även familjer. Min egen familj är drabbad. Min syster avskyr den, min man jobbar för den. Vi måste ju äta… Hur som, det blev bråk och än i dag är familjen delad. Jag vet inte vad jag ska tycka om gruvan. Den har fört med sig både bra och dåliga saker, både det som är fult och sådant som är vackert.

Läs mer om gruvor:

Skattebetalarnas rekordnota för gruvboomen
Fossilfritt leder till gruvboom
Elbilens framfart hotar svenska naturvärden
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter