Utgåva 5-2012

FÖRENINGEN • Fem nya hedersmedlemmar utsågs på Naturskyddsföreningens riksstämma i Falkenberg i somras.
En av de fem var forskaren och naturvårdaren Margareta Ihse, ledande inom fjärranalys av landskapets ekologiska värden.

Längs den nordnorska kusten landas nu rekordmycket skrei, den arktiska atlanttorsken. Men loddan går det sämre för, liksom för kusttorsken. Fiskekvoter är ett måste för ett hållbart fiske.

Hur ska vi kunna föda en växande befolkning utan att förstöra vår planet? Odla ekologiskt svarar en del. Det är inte tillräckligt svarar Ann-Helen Meyer von Bremen, en av författarna till »Jorden vi äter« – årets bok 2013.

De allra flesta har glömt hur mycket fisk det fanns, alldeles nyss. Förutom fiskare och forskare är det få som har koll på hur havet mår under ytan.

OS-guld, världsmästare och Europamästare. Hon har sprungit och hoppat till sig en plats i svenskarnas hjärtan. Carolina Klüft lämnar nu livet som elitidrottare och satsar på ett engagemang för Naturskyddsföreningen.

SOM FLICKA PLOCKADE HON SNÄCKOR på stranden av Tjärnö, bar hem dem i skokartonger, sorterade och tog reda på artnamn. Och trots att syokonsulenten inte kände till yrket marinbiolog när det var dags för prao, höll Kerstin fast vid sin dröm.

Sedan den 1 oktober har alla rätt att få så kallad timmätning av elförbrukningen hemma. Med timmätning kan du få större möjlighet att påverka din elanvändning och dina kostnader. Du kontaktar ditt elhandelsföretag som kostnadsfritt ordnar med timmätning. Ibland krävs att en ny mätare installeras, men inte alltid. Många har redan en mätare som klarar uppgiften. Det kan dock ta upp till tre månader efter anmälan innan timmätningen börjar fungera.

EKO * Hur mycket låter det med vindkraftverk i närheten? Kan en kanadagås få barn med en grågås? Läs svaren på dessa och andra ­frågor här i Eko.

Äntligen! Nationalnyckeln om Sveriges fiskar är här. 216 arter av ryggsträngsdjur/strålfeniga fiskar beskrivs. Urvalet innefattar även riktigt sällsynta arter.
Inledningen känns en smula rörig med de vetenskapliga begreppen. Men verket ska förstås tåla vetenskapligt bruk, så det är nog i sin ordning.

SOM NATURFOTOGRAF HAR Jonna Bergström alltid haft en stark kärlek till djur. Men undervattensfoto hade hon aldrig övervägt när hon reste till Galapagos 2001. Där såg hon många fina bilder och fick chansen att provdyka.
 
– Jag vågade inte då eftersom det fanns så många hajar i vattnet.