Annons

Torsken är tillbaka

Östersjötorsken har kommit tillbaka och vi kan nu äta den med gott samvete. I Västerhavet är situationen fortfarande allvarlig.

Skribent Anders Friström

INFÖR VALET 2006 var opinionen stark för ett ensidigt svenskt fiskestopp för torsk i Östersjön och Väster­havet. Den hotade torsken blev en symbol för havets miljöproblem. Naturskyddsföreningen och Världs­natur­fonden uppmanade oss alla att inte äta torsk.

Men nu är det annorlunda. Havet är fortfarande sjukt och torsken anges fortfarande som »starkt hotad« på rödlistan. Men åtminstone i större delen av Östersjön har arten återhämtat sig förvånansvärt fort. Den totala lekbiomassan av torsk (vikten av alla könsmogna fiskar i havet) i östra beståndet (hela Östersjön öster om Bornholm) var 2005 nere i 65 000 ton. I år är samma siffra 262 000 ton, en ökning med 400 procent. Nästa års fiskekvot för detta bestånd är 66 000 ton.

– Att torsken i Östersjön återhämtat sig är en stor seger för förvaltningen, de aktiva konsumenterna och inte minst för yrkesfiskarna som idag kan fiska torsk igen, säger Ellen Bruno, sakkunnig för marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningens kansli. Men även om det östra beståndet har återhämtat sig bra sett till biomassa så är åldersfördelningen skev, det finns mest små och unga fiskar, de stora och gamla torskarna saknas nästan helt. Forskarna bedömer ändå att om vi fortsätter att hålla ett så lågt fisketryck som i dag kommer åldersstrukturen på sikt att normaliseras.

I det västra beståndet (områdena väster om Bornholm) har inte fiskeförvaltningen lyckats lika bra, det beror att på begränsningarna i torskfisket är mycket svagare i återhämtningsplanen för det västra beståndet. Lekbiomassan har ökat även här, men fisketrycket ligger också klart över vad som är hållbart. Här fiskas sex av tio fiskar bort varje år, mot tre av tio i östra beståndet. Årets fiskekvot för det västra beståndet är 21 000 ton, men borde vara mindre än hälften för att ligga på en hållbar nivå.

– Så länge politikerna fortsätter acceptera ett så högt fisketryck kommer situationen inte att förbättras för det västra beståndet, säger Ellen Bruno. Därför rekommenderar Naturskyddsföreningen i år för första gången politikerna att här sänka kvoterna ännu mer än vad förvaltningsplanen föreskriver.

I Västerhavet är situationen för fisket mer alarmerande. Förutom i Öresund, där det finns relativt stabila torskpopulationer tack vare ett mångårigt trålningsförbud, så har de allra flesta kusttorskbestånden försvunnit.

– Trots att det finns en förvaltningsplan på EU-nivå har varken EU eller Sverige lyckats hejda överfisket i Nordsjön, säger Ellen Bruno. Torsken leker numera bara i Gullmarsfjorden och Havtensfjorden. I år har man hittat många unga torskar på Västkusten, men det är troligen fiskar som växer upp här men som leker ute i Nordsjön.

Men hur kunde det östra torskbeståndet återhämta sig så snabbt? Svaret står dels att finna i eus återhämtningsplan för Östersjötorsken som antogs 2007. Sänkta fiskekvoter, minskat antal fiskedagar per år och färre fiskbåtar med tillstånd att fiska efter torsk förde ned fisketrycket till hållbara nivåer, i alla fall för det östra beståndet. Det infördes ett totalt fiskestopp i de delar av Bornholmsbassängen som är Östersjötorskens viktigaste lekområde. Hårdare kontroller har också minskat det illegala fisket kraftigt i Östersjön. Förhandlingarna om fiskekvoterna förenklades också av EUs utvidgning. Nu finns bara två parter runt förhandlingsbordet, EU och Ryssland.

 

MEN TORSKENS ÅTERHÄMTNING hade inte gått så fort utan ganska mycket tur. Stormarna Per och Gudrun gav stora saltvatteninflöden till Östersjön som resulterade i starka års­klasser 2003 och 2005. Även de följande tre åren hade beståndet god tillväxt.

– Återhämtningsplanen har faktiskt fungerat, säger Ellen Bruno. I det långa loppet är det dock mer osäkert om torsken kommer att kunna finnas kvar i Östersjön. Klimatförändringarna gör att vattnet blir varmare och mindre salt, vilket torsken, som är en saltvattenfisk, inte klarar av. Redan idag sker reproduktionen enbart i en enda djuphavsbassäng, vilket är riskfyllt.

 

Nu kan du åter njuta östersjötorsk med gott samvete, problemet är bara att veta var fisken är fiskad. I fiskdisken märks fisken bara med fångstzon 27, Nordostatlanten, oavsett vilket bestånd den kommer från.

– Som konsument behöver man ta hänsyn till varifrån torsken kommer, så länge den är ifrån Östersjön, säger Ellen Bruno. Det politiska målet är nått. Det illegala fisket har minskat kraftigt, det finns en trovärdig fiskeförvaltning som följer forskarnas rekommendationer. Däremot finns det fog för att undvika torsk från Nordsjön, där fisket fortfarande är ohållbart.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i