Henrik Ekmans guide till miljöns moderna historia

Författarens egen miljöresa började med barndomens somrar i det östgötska eklandskapet och vid skånska Torekov, särskilt fågellivet fascinerade honom. Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna blev tidigt fasta punkter och mottot ”Håll stövlarna leriga” hängde kvar.

– Jag tror väldigt mycket på att ta med unga ut: det du sett eller hållit i, luktat på och förundrats över, det fastnar och blir bestående, säger Henrik Ekman.

I dag är det på sätt och vis det intresset han jobbar med att öka, som inköpare av SVT:s naturfilmer och redaktör för Världens natur. Alla naturintresserade känner igen hans lugna och pedagogiska röst.

Men Henrik Ekman har också en bred bakgrund som miljö- och vetenskapsjournalist ända sedan tidigt 1970-tal.

”Engagemang lönar sig”

I Naturen vi ärvde – En miljöresa från Tyst vår till het sommar (Norstedts) väver han samman starka egna erfarenheter med en utförlig genomgång av Sveriges moderna miljöhistoria.

– Min tanke var att motverka en historielöshet som kanske också stärker en känsla av uppgivenhet. Rätt mycket har ändå blivit bättre i ett samspel mellan politik, miljörörelse och näringsliv. Till exempel olika industriella processer och vattenrening. Min slutsats är att engagemang faktiskt lönar sig.

Ett exempel han lyfter fram är övergången till klorfritt papper.

– Jag var uppe vid Norrsundets massafabrik i Gävletrakten och såg de missbildade abborrarna: stubbade fenor och fruktansvärd lukt när man öppnade dem, helt skadade av kloret. Det där försvann på några år när miljörörelsen tryckte på, politiken införde hårda regler och industrin svarade.

Frågorna han bevakat har utvecklats från direkta utsläpp i vatten och luft till fokus på produkter och livsstil. Komplexa problem som försurning, freonutsläpp och övergödning har krävt samarbete över gränserna. Klimatfrågan är förstås det främsta exemplet.

Storskaliga monokulturer

Miljöer som försvinner är ett tema genom alla sex decennier: variationen i jordbrukslandskap och skog har alltmer ersatts av storskaliga monokulturer.

Att bevara biologisk mångfald är en svårlöst utmaning eftersom den ofta står i strid med vardagsekonomi för bönder och skogsägare eller stadsplanerares utvecklingsperspektiv.

Att bevara biologisk mångfald är en svårlöst utmaning eftersom den ofta står i strid med vardagsekonomi för bönder och skogsägare eller stadsplanerares utvecklingsperspektiv.

– Jag är glad över att redaktionsledningarna uppvärderat miljöfrågor under 2010-talet, men tycker att det är tråkigt att naturvård och arter prioriteras lågt.

Det kan fortfarande få ett löjets skimmer när det skrivs om salamandrar som hindrar ett bygge eller kungsörnar som hindrar en vindkraftsetablering, tycker han.

– Biologisk mångfald består av summan av arterna och om vi varje gång låter människans intressen väga tyngre än skyddet av en art så har vi bestämt oss för att mångfalden inte är viktig.

Men han har sett en vändning även här de senaste åren och skickar en passning till Naturskyddsföreningen, som han anser har särskilt goda förutsättningar att bidra.

– Miljö blev en samhällsfråga redan på 1970-talet och biologerna fick maka på sig. Det är begripligt för att få en framgångsrik rörelse. Men just Naturskyddsföreningen bör vara aktsam om sina ”unique selling points”: rötterna i solid kunskap om och engagemang för naturen. Utifrån den grunden går det att diskutera energi, gruvor och vad du vill.

Kretsarna fyller en viktig roll med sina pedagogiska utflykter.

– När nötkött och mjölkproduktion diskuteras uteslutande som en klimatbov är det stor risk att betesdjuren blir färre och då klämtar klockan för hagarna. På plats kan man förklara sambanden mellan betande mular, blomsterprakt och ekar.

En poäng med historiska perspektiv är att se hur argu­ment återkommer i debatten. Till exempel när skogsindustrin felaktigt liknar kalhyggen vid brandpåverkade landskap.

– Man använder argument som inte hörts sedan 80-talet mot en urban publik som inte kan det här särskilt väl. Högst rimliga krav på hänsyn målas upp som det värsta övergreppet på äganderätt i modern tid.

Efterlyser samtal och kompromisser

Mycket varierad och gammal skog har avverkats, något som skärpt debattklimatet. Samtidigt ser Henrik Ekman att många skogsägare ogillar tonläget, de vill ta hänsyn i sitt brukande men inte sluta bruka. Och bolagsekologer som värnat mångfald inom skogsbrukets ram får inget erkännande för sina insatser.

Samtal och kompromisser behövs i dag, precis som på 90-talet. När det gäller vargen tror han till exempel att acceptans för licensjakt är nödvändig för vargens fortsatta existens.

– Just nu är det väldigt mycket allt eller inget. Och nya regelverk som inte medger gamla svenska pragmatiska kompromisslösningar.

Han reagerade på Greta Thunbergs uttalande om att politiker inte gör något. Själv har han med åren fått stor respekt för dem som kan hitta lösningar i komplexa frågor.

Birgitta Dahl delade ut stora uppdrag som ledde till konkret handling. Andra som gjort skillnad är Isabella Lövin, Lena Ek, Anna Lindh. Och Kjell Larsson.

Läs Sveriges Naturs tidigare intervju med Birgitta Dahl: Iskalla beslut i heta frågor – i backspegeln med Birgitta Dahl

– Hans skytteldiplomati för Kyotoavtalet var skickligt politiskt hantverk. Men den som vill åstadkomma något måste också ha eldunderstöd från miljörörelsen. Så har det alltid varit.