Iskalla beslut i heta frågor – i backspegeln med Birgitta Dahl

Iskalla beslut i heta frågor – i backspegeln med Birgitta Dahl

Hon drev på freonförbudet som räddade världen från en miljökatastrof och byggde upp en ny, tuffare svensk miljöpolitik.

– Man måste fatta tydliga tidssatta beslut som driver tekniken. Och aldrig backa. Jag var stenhård, säger Birgitta Dahl med adress till dagens beslutsfattare.

För många av den gamla tidens maktmän var S-politikern ­Birgitta Dahl ett rött skynke. En feministisk bråkmakare som blev omstridd i frågor om jämställdhet och internationell politik – men ändå vann respekt och tunga poster som energiminister, miljöminister (den första med eget departement) och Sveriges första kvinnliga talman.

Få hade nog trott det när hon var barn. I självbiografin I rörelse (2016) skriver hon att hon var ett ensamt barn, kände sig ful och oälskad och var så rädd att tala inför andra att benen inte bar och rösten försvann.

– Men jag har burits av min övertygelse. Kanhända har jag varit ängslig innerst inne, men om jag visste att något var rätt och måste göras har jag gjort det.

Naturen var viktig, redan från början. Ett av Birgitta Dahls starkaste minnen är från femårsåldern.

Natur och utevistelse var viktiga från tidig ålder för Birgitta Dahl. Foto: Privat.

– Det hade varit varmt och torrt hela sommaren, men plötsligt en dag kom det livgivande regnet. Jag tog av mig alla kläder och dansade naken i regnet. Jag minns fortfarande vilken oerhört lycklig stund det var. Jag blev betagen av naturen och det satte sig djupt.

Mamman var hushållslärare och lärde henne att sköta en trädgård. Familjen bodde lantligt vid olika folkhögskolor och barnet Birgitta vandrade, åkte skidor, förde fågeldagbok och samlade växter. Herbariet finns fortfarande i arbets­rummet, som annars är fullt av böcker.

”Bra politiker måste läsa mycket”

Det gäller förresten hela den stora lägenheten i Uppsala, där hon bott sedan 1966. Tillsammans med maken Enn Kokk, som gick bort 2019, har hon samlat ett bibliotek med cirka 15 000 böcker.

Vi går en vända längs bokhyllorna som är omsorgsfullt sorterade efter ämnen och författare, även om en del nytillskott ligger lösa ovanpå raderna.

Böckerna är en annan nyckel till det blyga barnets förvandling till internationell politiker.

– Jag läste mycket redan som tonåring, läste mig till kunskap och ställnings­taganden. Jag har alltid tyckt att bra politiker måste läsa mycket. Den som ska styra måste vara kunnigast.

– Jag läste mycket redan som tonåring, läste mig till kunskap och ställnings­taganden, säger Birgitta Dahl.

Vägen till politiken gick via student­föreningar, kommunala uppdrag och internationellt engagemang, bland annat för Vietnam och afrikanska befrielse­rörelser.

Som ny i riksdagen 1969 blev hon den första ledamoten som födde barn, hennes andra, under sin mandatperiod.

– Då fanns inga regler för hur sånt skulle skötas, inte en dags ledighet. Jag fick amma i ett rökigt tidningsrum. Riksdagsarbetet var kaotiskt eftersom de gammal­dags män som styrde aldrig behövde planera för en tillvaro med ansvar för barn eller hem. När jag blev talman 1994 gjorde jag om det från grunden.

Energipolitik utan fossila bränslen

Men det var inte bara riksdags­arbetet hon förändrade. Vid tillträdet som energi­minister 1982 fick hon ett tre­dubbelt uppdrag av Olof Palme: att utforma en energipolitik utan fossila bränslen, kärnkraft eller mer vattenkraft.

– Han avslutade samtalet med att han ville att jag skulle se till att social­demokratin blev en respekterad partner till miljörörelsen.

I folkomröstningen om kärnkraften satt hon i ledningen för linje 2 och som energiminister uttryckte hon avvecklingsbeslutet som ”oåterkalleligt”, något hon beklagar inte följdes.

Från början var hon kärnkraftsvän. Liksom många andra såg hon den som ett sätt att rädda de outbyggda älvarna. Men när insikten om riskerna ökade ändrade hon sig och dagens politiska diskussion om ny eller förlängd kärnkraft ser hon som galenskap.

– Kärnkraft har ingen plats i ett framtida energisystem och behövs inte för att klara klimatet. Men det är starka ekonomiska krafter som vill bromsa utvecklingen, precis som när det gäller fossila bränslen.

Olof Palme bad Birgitta Dahl att göra social­demokratin till en respekterad partner till miljörörelsen. På bilden besöker de Forsmark tillsammans 1979.

Efter Palmemordet 1986 övertog hon den nyinrättade posten som miljöminister från Ingvar Carlsson. Det blev en turbulent vår med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som skrämmande kulmen.

Den dagen samlades experterna på hennes tjänsterum och analyserna av nedfall och vindriktning pekade bland annat mot Tjernobyl.

– Jag instruerade våra ambassader att ställa frågor och inom en timme erkände Sovjetunionen. Senare berättade miljö­ministern för mig att när vi ställde frågan visste Moskva ingenting.

Under samma period fick hon larm­rapporter om kemikalieutsläpp och föroreningar i vatten och luft på hemmaplan.

– Miljöpolitiken var alldeles för svag, sysselsättning och industriintressen gick före. Politiken minskade bara skadeverkningarna av en helt ohållbar teknik och livsstil. Den behövde läggas om från grunden.

I dagens klimatkris efterlyser Birgitta Dahl mer politiskt ledarskap. Hennes modell är
tydliga och tidssatta beslut, tillräckligt långt­gående för att driva teknikutveckling.

Stora regionala projekt startades, teknikkraven skärptes och Birgitta Dahl såg till att Sverige gick i bräschen för det globala freonförbudet.

Freoner, klorfluorkarboner, användes i kylaggregat världen över och utsläppen hotade det livsviktiga ozonskiktet. Sverige drev på i förhandlingarna inför Montreal­protokollet 1987, men det konkreta åtgärdsprogrammet blev inte skarpt nog.

– Jag åkte hem utom mig av vrede över att vi inte kom längre och satte omedelbart igång en egen plan för total avveckling. Vi höll regelrätta förhandlingar med kylindustrin.

Trots starkt motstånd drev hon igenom ett svenskt stopp som sedan fick internationellt gensvar. Det visade sig vara en vinstlott även för den svenska industrin, som blev teknikledande och både kunde sänka sina produktionskostnader och öka konkurrenskraften.

Men när Birgitta Dahl försökte få med de svenska biltillverkarna på att satsa mer miljövänligt fick hon kalla handen.

– Volvochefen Gyllenhammar kunde inte förhandla med en kvinna, vågade inte ens se mig i ögonen. Där gick en chans förlorad, berättar hon.

Tydliga och tidssatta beslut

I dagens klimatkris efterlyser hon mer politiskt ledarskap. Hennes modell är tydliga och tidssatta beslut, tillräckligt långtgående för att driva teknikutveckling.

– Och man får aldrig backa. I freonfrågan möttes jag av krav på undantag från kommuner, fack och industrier. Jag medgav inte ett enda. Jag var stenhård. Det är så man måste uppträda. Att visa sig ängslig eller övertalbar är att bjuda in dödens ängel.

Som politiker fick hon hantera hatstormar och personliga kränkningar, långt före de sociala mediernas tid. Men sedan pensionen 2002 flyter livet lugnare, med mer tid i naturen. Halva året bor hon i stugan i Öregrund där hon sköter en stor trädgård.

Hon brukar flytta ut veckan före påsk. Med buss. För bil, det har hon aldrig skaffat.

Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook
Senaste nyheterna

Islands röda guld

Klimatkrisen i bokhyllan

Den tysta cancern efter Tjernobyl