Annons
Ebba Werner hittade vägen till mångfald

Ebba Werner hittade vägen till mångfald

Ebba Werner hittade en väg för att hjälpa hotade arter. Och inte bara en. Vägkanter över hela Sverige kan bli blommande resurser.

Hur fick du idén?

– Som inventerare för landskapsfloror hade jag gått längs många vägkanter och senare sett att de snaggas alltmer som golfbanor. Våra ängsmarker är i stort sett borta och andra blommande marker försvinner på grund av skogsplanteringar och att naturbetesmarker växer igen. Det som fick mig att agera var den tyska undersökningen som visade att flygande insekter minskat med 75 procent de senaste 30 åren. En svindlande siffra.

Hur gjorde du?

– Först skrev jag en motion till föreningen om blomrika väg­kanter, som till min förvåning fick nej. Men skam den som ger sig, tänkte jag, och har sedan fått fint stöd. Först med att ordna en vägkantskonferens som lockade många. Bland annat kom jag i kontakt med Trafikverket och senare Riksförbundet enskilda vägar. Jag fick skriva en artikel i deras tidning REV-Bulletinen, den första någonsin om sådant här.

Nu finns foldrarna Blomrika vägkanter*. Vad är målet med dem?

– Att få vägföreningar, kommuner och andra att se potentialen i alla dessa tusentals mil, totalt en yta stor som Öland. Den sträcker sig genom alla naturtyper och kan fungera som reträttplats och spridnings­korridor för många arter. Det har varken funnits råd eller kriterier för att sköta enskilda vägar för att gynna biologisk mångfald, så det behövdes en manual som alla kan förstå. Slåtter är till exempel nödvändigt, men inte före mitten av augusti så att blommorna får blomma och insekterna flyga.

Vilka arter är viktiga?

– Vissa kärlväxter är ­särskilt attraktiva för insekter. Till exempel åkervädd som har lång växtsäsong. Ärtväxter som käringtand och kråkvicker behövs, inte minst för vildbina. Och fibblor. Arterna ska ha magra marker. Övergödda vägkanter och sådana med invasiva arter kan behöva slås tidigare och mer.

Du jobbar också med föreningens gård Björkelund?

– Ja, där vill vi ligga före med biologisk mångfald. Markerna höll på att växa igen med gran när vi tog över, nu är landskapet öppet med lövskog, naturbetesmark, en ginstljunghed och vandringsleder. Ängen lockar över 50 personer till slåtter varje år.

*Foldrarna Blomrika vägkanter kan beställas gratis från blomrika.vagkanter@gmail.com. Det finns en för norra Sverige och en för övriga delar av landet. Här finns de också som pdf: Norra Sverige och Södra och mellersta Sverige.

Läs mer om biologisk mångfald:

Bäversafari – på jakt efter plask
Maneter – rovdjur med framtiden för sig
Midsommarkransen som vilda bin älskar
Artikeln publicerades i
Gilla, dela och diskutera våra artiklar på Facebook Följ oss på Facebook
Annons