Vägkanter omvandlas till blomrika korridorer

Storsatsningen ska ge fler blommor längs vägkanterna. På bilden bastardsvärmare på åkervädd. Foto: Katarina Nilsson

Vägkanter omvandlas till blomrika korridorer

I dag finns bara runt en halv procent av de slåtterängar som fanns i Sverige på 1800-talet kvar. Men nu ska hotade växt- och insektsarter gynnas genom ett blomsterängsrekord.

En 100 mil lång blomsteräng som sträcker sig längs små vägar och cykelbanor i Sverige, det är målet med ett nystartat projekt inom Naturskyddsföreningen. Ebba Werner, som länge varit aktiv i Halmstadkretsen, är eldsjälen bakom tänket att utnyttja vägkanternas blomning för att gynna insektslivet.

– Det känns väldigt roligt. Det behövs en stor satsning och det är bra att projektet sträcker sig över flera år, säger Ebba Werner.

Med drygt 14 miljoner kronor från Postkodlotteriet ska föreningen under fyra år omvandla vägkanter runt om i landet till blomstrande ängar.

Blomrika slåtterkorridorer

Ofta slås kanterna för tidigt på säsongen så att växterna inte hinner blomma klart, och det försämrar levnads­miljön för många insekter. Tanken med projektet är att knyta ihop föreningen med kommuner och vägföreningar för att förbättra vägkanterna och göra dem till blomrika slåtterkorridorer.

LÄS MER reportage om bristen på livsmiljöer för pollinerare

– Vi kallar vägkanterna blomrika i stället för artrika, för det behöver egentligen inte vara särskilt många eller märkvärdiga arter. Det räcker oftast med några få växtarter som trivs i magra vägkanter såsom blåklockor och fibblor.

Att marken ska hållas mager är viktigt. Övergödda vägkanter gör att högväxta arter konkurrerar ut ängs­ blommorna. Invasiva arter påverkar på samma sätt. I projektet ska sådana växter och gräsklipp tas bort.

Ebba Werner informerar om vägkanters betydelse som insektsgynnande blomsterängar. Foto: Anders Andersson

– Att ta bort invasiva arter och samla in frön från ängsväxter som kan sås i vägkanterna bidrar till lite folkbildning på kuppen, man lär sig mer om den lokala floran och börjar värdesätta den. Det är viktigt och ligger i tiden, säger Ebba Werner.

Under året förbereder man i projektet för att kunna dra i gång med full fart 2022. En organisation ska byggas upp och frön samlas in. Olika typer av vägkantssträckor ska identifieras och man ska definiera vad som klassas som blomrika vägkanter.

Biologisk mångfald

Några som aktivt arbetar med vägkantsskötsel är Natur­skyddsföreningen Gävleborg. Sedan några år tillbaka ordnar de slåtterdagar i Ockelbo.

– Blomrika vägkanter och näringsfattiga ängar går ihop eftersom de har med biologisk mångfald att göra, och vi försöker nyttja vägkanterna för att det finns så få slåtter­ängar, säger Denise Fahlander som är aktiv i länsförbundet och kontaktperson för en lokal ängsgrupp.

I februari arrangerade de digitala seminarier om vägkantsskötsel.

– Vi hade ett för tjänstemän, markägare och vägföreningar och ytterligare ett för alla som var intresserade. Båda blev välbesökta och det kändes bra.

Tillsammans med kommunen i Ockelbo ska de ha en lupinbekämpardag under sommaren.

– Roligt att kommunen hakade på. Vi vill göra det här med invånarna och vi har tänkt sätta upp informativa skyltar så att folk kan se varför och hur man kan ta bort lupiner och få en artrik vägkant.

Inventerar fem kilometer

Även vägföreningar har inspirerats och visat intresse för att förvalta sina vägar med skötsel som gynnar växter och insekter. Katarina Nilsson är mitt uppe i bildandet av en arbetsgrupp inom en väg­förening i Älvkarleby kommun i Uppland och har inventerat kanterna längs föreningens fem kilometer långa väg.

– Förra året hittade jag bastardsvärmare och många orkidéarter vilket gjorde att kanten slogs en månad senare än vanligt. Men det var för tidigt i alla fall och därför håller den här gruppen på att bildas. Staffan Kågeson, ord­förande i en vägförening i Trollhättan, läste en artikel om blommande vägkanter skriven av Ebba Werner och tog det vidare inom föreningen.

– Vi försöker jobba för att det inte ska slås så tidigt utan låta humlor och bin få ha sin tid där.

Läs mer om blommor:

Mingelparty fixar pollineringen
Bin behöver blommor
Ebba Werner hittade vägen till mångfald
Artikeln publicerades i
Senaste nytt från Sveriges Natur direkt i ditt flöde Följ oss på Twitter