EUs vattendirektiv har med viss vånda nu förts in svensk lagstiftning. Landets alla vattendrag har klassificerats efter vattenkvalitet och rapporterats till EU. Denna klassning ska sedan ligga till grund för beslut om reningsåtgärder eller exploatering.

– Problemet är att klassningen genomförts väldigt hastigt och ibland grundat på mycket gamla uppgifter, säger Nina Ljungquist från Naturskyddsföreningen i Södertälje, som försökt sätta sig in i frågan. Klassningen blir styrande för hur man senare kommer att behandla vattendragen. Över tusen vattendrag har preliminärt klassats som ?kraftigt modifierade?. Det betyder att de ska restaureras. Men det innebär också att dessa vatten har det svagaste skyddet mot exploatering. Det kan mycket väl finnas stora

naturvärden kvar även i dessa vattendrag. Vattenkvaliteten kan också ha försämrats i vattendrag som nu klassats som opåverkade, men dessa förblir lågprioriterade för reningsåtgärder.

Direktivet kräver också att arbetet kring vattendragen ska vara lokalt förankrat och att allmänhet och intressenter ska kunna ha medinflytande över vattenförvaltningen.

– Det finns samverkansgrupper på några få platser i landet, säger Nina Ljungqvist. Men mitt intryck är att myndigheterna sällan tänker på vad lokal förankring innebär, eller hur man gör för att åstadkomma den. Länsstyrelserna förefaller intresserade men valhänta och många kommuner har varit direkt negativa till samråd. För dem innebär direktivet bara nya uppgifter, men inga nya pengar. Södertälje Naturskyddsförening har försökt etablera en lokal samrådsgrupp kring vattendragen i kommunen. Länsstyrelsen är intresserad, men kommunen passar.

Vad kan man då göra för att få igång ett lokalt samråd om vattenplaneringen?

– Ta kontakt med länsstyrelsen och be dem ordna ett lokalt samråd för de vattendrag ni värnar om, säger Nina Ljungquist. Försök få med sportfiskare, vattenvårdsförbund och lantbrukare och andra som kan vara intresserade. Ännu är det inte för sent att påverka klassificeringen, den fastslås först senare i vår, och de åtgärdsprogram som nu ska tas fram. SNFs kretsar har fått en ny möjlighet att påverka, men vi får nog bjuda in oss själva om det ska hända något.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.