Spurt mot mål

Ambitionen med Sveriges 16 miljömål är att alla stora miljöproblem ska vara lösta inom en ge-neration. Målen är antagna av riksdagen och följs upp årligen, tillsammans med 24 delmål och ett sextiotal indikatorer.

Den senaste rapporteringen visar att bara två av målen kommer att kunna nås i tid till 2020. Det är ozonskiktet som återhämtat sig så pass mycket att målet om ett skyddande ozonskikt sannolikt kommer att nås. Målet om en säker strålmiljö ligger också nära. 

Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, hav i balans, myllrande våtmarker och levande skogar är exempel på miljömål som inte kommer att nås.

MILJÖMÅLEN ÄR det viktigaste instrumentet för att styra miljöutvecklingen i vårt land. De ligger till grund för alla de miljöåtgärder som regering och myndigheter beslutar om. Enligt Naturvårdsverkets årliga utvärdering är beslutade lagar och styrmedel i de flesta fall inte till-räckligt skarpa för att vi i Sverige ska kunna nå de uppsatta målen i tid.

En orsak till att miljömålen är så svåra att nå är konflikterna mellan miljöhänsyn och andra samhällsintressen, skriver Naturvårdsverket. Många gånger går ekonomi före miljöhänsyn.

– Miljömålen behöver väga tyngre i krockar mellan olika samhällsintressen, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.

Miljömålsberedningen, som regeringen tillsatte 2010, har som uppgift att lämna förslag till hur målen ska uppnås.

– Det är bra att man tillmätte frågan så stor vikt att man tillsatte en parlamentarisk utredning. Men Naturskyddsföreningen har varit kritisk till hur den arbetat. Man har missat första steget: att med hjälp av vetenskaplig expertis utreda vad som behöver göras för att kunna nå målen, säger föreningens naturvårdschef Jan Terstad.