Ört mot torrhosta

De här blommorna såg vi invid Vasasjön, norr om Klippan, den 18 juli i år. Jag har letat i floraböcker men kan inte hitta dem. Vad är det för blommor?

Anita Thörn von Rosen, Mörarp

Det är en tallört, Monotropa hypopitys, en klorofyllfri växt som lever som saprofyt, alltså livnär sig av dött organiskt material, men också delvis som parasit på mykorrhiza (svamparnas underjordiska del och växternas rötter). Jag tror att du hittat den ganska sällsynta underarten kal tallört. Den växer i lövskogar och har ett kalt fruktämne till skillnad från den vanliga tallörten där både stift och fruktämne är hårigt. Växten är oftast halmgul men ibland rosatonad som på din bild. Retzius skriver år 1806 att den ”Upländske bonden samlar torrkar och förwarar Örten för att gifwa Boskapen för torr hosta”.

II

Rätt mängd i vattenkokare

Jag instämmer i ert svar om vattenkokare i förra numret, men har en synpunkt. Jag har ofta sett människor, som lärt sig att man spar energi medelst vattenkokare, fylla den full och sedan endast använda hälften eller ännu mindre. Resten får stå och svalna. Då är det ingen vinst alls. Man måste mäta upp rätt mängd först – åtminstone någotsånär.

Ingemar Bergman, Järle

Fästingar runt näbben

Jag undrar om det är fästingar man ser runt näbb och ögon på steglitsen som var på förra numrets omslag.

Yvonne Vestin, Nyköping

Ja, det stämmer. Vissa fågelarter som rör sig i fästingrika miljöer får mycket fästingar. Det kan vara ett problem för individen, men inte för arten som sådan.

Johan Hammar, fotograf och biolog

Fel att äta nötkött?

Det fokuseras mycket på det klimatnegativa i att äta nötkött. Samtidigt kommer alarmerande rapporter om exempelvis minskningen av antalet fjärilar och småfåglar, många beroende av ett odlat, öppet landskap. Jag har trott att min lilla konsumtion av kött (Kravmärkt från min lokala bonde) kan bidra till att hålla markerna öppna och öka den biologiska mångfalden. Är det en felaktig slutsats att tro att jag hjälper naturen en aning på traven?

Malin Söderberg, Göteborg

Det stämmer att ekologiska och svenska naturbetesdjur bidrar till en ökad biologisk mångfald. När Naturskyddsföreningen förra året pratade om att ”klimatbanta på ett miljöanpassat sätt” så var det just detta vi ville lyfta fram. Välj mer grönt, släng inte mat, och när du väljer kött, välj ekologiskt eller svenskt naturbeteskött. I Sverige har vi ökat vår köttkonsumtion med mer än 50 procent på 20 år. Det är inte djuren i sig som det är fel på utan den ohållbara produktionen. Djur måste produceras med lokala resurser som inte konkurrerar med odling av vegetabilisk föda. Till våra svenska djur importeras i dag enorma mängder soja som bidrar till skövling av regnskog och spridning av extremt giftiga kemikalier. Se gärna vår nya sojafilm: www.naturskyddsforeningen.se, sök på sojaodling.

Rapporten ”Kött är mer än klimat” hittar du också på hemsidan. Sök på titeln.

Emelie Hansson, jordbrukshandläggare, Naturskyddsföreningen

Rätt att plocka för att äta?

I Sveriges Natur 3-2010 finns artikeln ”Naturen som skafferi”. Jag undrar om det verkligen är rätt att uppmana till att äta alla de växter som tas upp på sidorna. Glasörten ser man sällan, den finns rikligt bara på enstaka stränder. Harsyra är ganska ovanlig, löktrav är inte heller särskilt vanlig. Teveronika är vanlig men ömtålig och tusenskönan är vanlig men den är vacker och blommar året runt, i alla fall i Skåne. Det vore väl synd om människor plockade dem. Kirskål däremot tycker jag alla ska plocka.

Anna Lisa Hallgren, Lund

Det är bra att du tar upp en diskussion om vilka växter man ska skörda och äta. Jag är en hängiven svampplockare, gillar bär och tar ibland ätliga växter som brännässla och kirskål. Det är billigt och klimatsmart, särskilt om man tar cykeln till skogen. Tack vare Allemansrätten får vi plocka vilda bär, svamp och örter om de inte är fridlysta. Plocka innebär inte att dra upp växterna med rötterna eller att gräva upp dem utan att skörda blad eller knoppar. Man tar bara av räntan, inte av kapitalet. Jag håller med dig om att man inte ska plocka mindre vanliga växter. Harsyra, teveronika, tusensköna och löktrav är alla vanliga i sina växtmiljöer. Glasörten är nog okänd för de flesta. Den är ganska vanlig på västkusten, men mer sällsynt på ostkusten. Där ska man definitivt undvika att plocka den, tycker jag.

II

Regnkläder och miljö

Var köper man miljömärkta regnkläder? Finns det någon affär på Internet?

Caroline Ekman, Göteborg

Såvitt jag vet finns det tyvärr inga miljömärkta regnkläder. Fråga i affären om plagget också är smutsavvisande, för då innehåller det förmodligen fluorkarboner som inte är så bra för miljön. För att plagget ska fungera i lättare regn räcker det ofta med att tyget är tätslaget och har en vattenavvisande yta. Ska plagget vara vattentätt behövs en beläggning. Till exempel har Klättermusen jackor i ekologisk bomull där impregneringen inte innehåller fluorkarboner. De använder också återvunnen polyester. Gudrun Sjödén har en vattenavvisande parkas där yttertyget är i ekologisk bomull som är bestruken med polyuretan på insidan.

EE

Raps istället för diesel

Rapsdiesel eller RME, rapsmetylester, borde vara en nyckelprodukt för att ersätta ett antal bilars dieselförbrukning. Rapsdieseln lär inte generera aromatiska kolväten, den orsakar mindre partikelutsläpp och att den orsakar utsläpp av kvävedioxid bör inte användas som ett argument mot rapsdiesel. Kvävedioxid bildas vid all förbränning. Dessutom fungerar raps som fånggröda för kväve, restprodukterna kan användas som foder, odlingen håller landskapet öppet och varje bonde kan ju fixa kallpressad rapsolja själv.

Åke Albinsson

Biodiesel som tillverkas från raps/rybs (RME) får i dag blandas i vanlig diesel upp till 5 procent, vilket redan görs av tillverkarna i stor skala. Den halten bör med dagens motorer kunna höjas upp till 10 procent. RME fungerar även som ett lösningsmedel och om bilen inte är anpassad till RME så kan en hög iblandning av RME på sikt skada motorn, i första hand genom igensättning av bränslefiltret. Då kan också utsläppen bli höga. RME är ett bra biodrivmedel men tillgången och möjligheten att på ett hållbart sätt odla raps som råvara till drivmedel är begränsad. Det bör därför betraktas som en bra övergångslösning inför framtida elbilslösningar

Svante Lundquist, trafikhandläggare, Naturskyddsföreningen

Sugen på rödvin

Vi fotograferade den här fjärilen när den satt och drack i vår damm. Vi tror att det är en stor skimmerfjäril, kan det stämma?

Carina Petersson, Revingeby

Det stämmer. Arten kallas sälgskimmerfjäril och är en skicklig flygare som ibland kommer ned från krontaket till marken för att suga fukt eller sav. Larven är grön och snigellik med två hornliknande utskott på huvudet. Den lever på bladen av olika viden, bland annat sälg. Fjärilen lever av honungsdagg (sockerhaltiga exkrementer från bladlöss) eller sav från olika lövträd. Jag tycker du ska rapportera ditt fynd på artportalen (www.artportalen.se).

Sälgskimmerfjärilen påträffades första gången i Sverige på Stärnö i Blekinge 1981. Arten gynnas förmodligen av igenväxningen av odlingslandskapet. Vill du få ett nytt besök av en sälgskimmerfjäril i din trädgård kan du hänga upp tygtrasor indränkta i rödvin eller jäst saft under juli-augusti när arten har sin flygtid! Larven gynnas av sälg. Läs mer i boken ”Sälg – livets viktigaste frukost” av Bengt Ehnström & Martin Holmer. Kan beställas via vår hemsida/naturbutiken.

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.