UPPDRAGET * De omdiskuterade bestämmelserna i jaktlagen om skyddsjakt utreds just nu. Naturskyddsföreningen i Dalarna vill ge djurägarna rätt att försvara sina tamdjur mot rovdjursattacker även utanför inhägnat område.
Jarl Hammarqvist från Gagnef Naturskyddsförening är SNFs representant i länsstyrelsens rovdjursgrupp och själv jägare. Han har engagerat sig för att få till en lokal dialog i rovdjursfrågan.

Hur vill ni lösa konflikten kring vargen och andra rovdjur?
Det har blivit en alltför stark polarisering mellan ?rovdjurshatare? och ?rovdjurskramare? som underblåsts av medierna. Vi vill bryta trenden genom lokala dialoger mellan jägare, naturvårdare, hembygdsfolk, fäbodbrukare och alla andra som påverkas av rovdjuren. Det stora hotet mot vargen och andra rovdjur är den illegala jakten. Vi måste få de laglydiga jägarna på vår sida för att bekämpa tjuvjakten.

Hur kan dialogen bli möjlig?
Det finns inom våra egna led en tendens att moralisera och tolka alla invändningar mot rovdjurspolitiken som utslag av rovdjurshat. Det kan vi göra något åt, andras agerande kan vi inte påverka i första ledet. Vi måste också
utveckla vår egen vision av hur samexistens med rovdjuren ska kunna ske och i denna vision måste även de vi har att påverka se något positivt.

Vilka förändringar vill ni se i rovdjurspolitiken?
Vi ifrågasätter inte målen, livskraftiga stammar av våra stora rovdjur, men vägen man valt för att nå dit har inte fungerat. Försök med rätt att skydda tamdjur även utanför hägnader, exempelvis för fäbodbrukare, skulle göra mycket för att skapa förtroende för lagstiftningen. Det är inte den legala jakten som hotar rovdjurens överlevnad. Bättre ersättning till ägare av rovdjursrivna djur är också viktigt. Utan inflytande från de som berörs kan man aldrig få rovdjurspolitiken att fungera.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.